Det är via maktbolaget Exista som bröderna Gudmundson på kort tid ryckt fram som ny storägare i flera finansjättar. Exista kontrollerar nära 24 procent av Kaupthing. Exista äger vidare 8,7 procent i det norska försäkringsbolaget Storebrand, där Kaupthing kontrollerar 15,5 procent. Dessutom har Exista 20 procent i den finländska försäkringsjätten Sampo, som i sin tur rycker fram som storägare i Nordea. Därtill kontrollerar Exista några isländska försäkringsbolag, plus investeringar på andra områden.

De massiva företagsköpen har blåst upp Existas skulder och räntekostnader. Samtidigt rasar värdena på de köpta tillgångarna. Till råga på allt blir utdelningarna lägre än vad beräknat.

Exista slog till med två radikala förändringar i sin redovisning i fjol.

Bolaget bytte till euro som redovisningsvaluta. Med en kraftigt fallande kurs på den isländska kronan har det så här långt ökat värdeminskningen ytterligare.

Och innehaven i de finansiella företagen Sampo och Kaupting började redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Därmed tas deras värden inte upp till gällande börskurs.

Det penndraget i redovisningen ska nu försöka dölja den dramatiska börsfallet på de finansiella innehaven.

Vid årsskiftet var det bokförda värdet på Kauphting- och Sampoaktierna 9,3 miljarder kronor över marknadsvärdet. Enligt den värdering som Exista låtit genomföra finns det inga behov av nedskrivningar.

Men det är nog snarast ett typexempel på när redovisningen mer följer det redovisande bolagets vilja, än verkligheten.

Däremot räknas varken det isländska livsmedelsbolaget Bakkavör, där Exista äger 39,6 procent av aktierna, eller det onoterade telekombolaget Skipti, som kontrolleras till 43,6 procent, som intressebolag utan som aktieplaceringar.

Bakkavör är hela grunden för Existakoncernen. Sampo däremot har en tämligen stark man i Björn Wahlroos. Så när det kommer till verkligt inflytande så torde Bakkavör vara väldigt mycket närmare Exista, än vad Sampo är.

Och sedan årsskiftet har Existas aktieportfölj tappat ytterligare 5,4 miljarder kronor i värde.

Visserligen ligger drygt 3 miljarder i de så kallade intressebolagen Kaupthing och Sampo, där det är Kaupthing som står för nedgången medan Sampo klarat sig betydligt bättre. Men innehaven i Bakkavör och Storebrand har tillsammans tappat över 2 miljarder kronor i år.

Exista redovisar dessutom en goodwill på 4,4 miljarder kronor. Den hamnade i böckerna när bolaget sommaren 2006 gjorde några stora köp av isländska försäkrings- och finansbolag.

Enligt Exista föll de värdena inte alls i fjol.

Men för det första har börsvärdena på noterade nordiska försäkringsbolag fallit, vilket inte minst Exista med sina innehav i Storebrand och Sampo är väl medvetna om. För det andra är frågan hur man ska se på goodwillen. Den hårda skolan vill räkna bort de värdena helt.

Risken för att här finns ytterligare hål är uppenbar.

Balansräkningen närmast exploderade i fjol, från 41 miljarder kronor till 75 miljarder. Det redovisade egna kapitalet rörde sig dock i betydligt makligare takt, eller från cirka 18 miljarder kronor till 22,3 miljarder kronor.

Soliditeten sjönk med andra ord radikalt. Och justerar man det egna kapitalet för årsskiftets undervärden i Kaupthing och Sampo på 9,3 miljarder, de inledande värdenedgångarna i år på 5,4 miljarder, samt tar sig en funderare över den stora goodwillposten på 4,4 miljarder, så blir det oroväckande tomt.

Bolaget redovisade i fjol en ökning av resultatet före skatt från 4,1 miljarder kronor till cirka 5 miljarder kronor. Men resultatandelarna i intressebolagen stod för ett tillskott på 7,1 miljarder kronor, mot noll året innan. Sampo hade ett riktigt starkt resultat 2007.

Här tar Exista hem ännu en triumf tack vare kapitalandelsmetoden – på pappret.

Men den verkliga vinsteffekten för islänningarna ligger långt ifrån den redovisade. Och förhoppningarna om att det skulle blir reda pengar i form av en rejäl utdelning krossades när Sampo häromveckan förklarade att de prioriterade investeringarna var Nordea och Sampo-aktier.

Samtidigt sitter Exista på en allt mer dignande räntebörda, bara under det sista kvartalet ökade räntekostnaderna från 350 miljoner kronor till över 1 miljard.

Det sammansmältande Exista torde till stora delar vara i händerna på sina långivare. Ledningen hävdar visserligen att likviditeten är bra. Under fjolåret klarade bolaget också att dra in cirka 40 miljarder kronor i ny finansiering. Under den stormiga hösten lyckades bolaget få två finansieringsrundor på nära fem miljarder kronor styck i hamn. Den första rundan togs av 27 banker från tolv länder. Den andra, som gjordes samtidigt som flera mer namnkunniga internationella banker hade bekymmer med sin finansiering, hamnade hos en enda okänd placerare.

Frågan är vem som vågar gå in tungt i Exista i det läget. Det finns spekulationer kring den brittisk-persiske finansmannen Robert Tchenguiz, som är den näst största ägaren i Exista. Det var från Tchenguiz som Exista köpte grunden till sitt stora Sampo-innehav. Tchenguiz har inte minst täta kopplingar till det Exista-kontrollerade Kaupthing, där han uppges vara en av de absolut största låntagarna.

Men finansmannens stjärna har på sistone dalat. Tilltänkta affärer har misslyckats, och värdet på hans innehav rasat.

Utvecklingen påminner med andra ord skrämmande väl om Existas.

Storägaren och ordföranden Lýdur Gudmundssons kommentarer i bokslutet når närmast surrealistiska höjder när han talar om att Existas sunda verksamheter, att bolaget visat riktig styrka under de svåra omständigheterna, att beredskapen för marknadsoro är god och att riskhanteringen är bra. Slutklämmen är att Exista skapat en unik position på Nordens finansmarknad, vilket ger utmärkta möjligheter för framtiden.

De ”utmärkta möjligheterna” verkar tvärtom snabbt smälta bort.