”Riktlinjerna tar hänsyn till att kreditåtstramningen nu börjar påverkar den verkliga ekonomin och att finansiellt sunda banker kan behöva statligt kapital för att försäkra sig om en tillräcklig nivå på lån till företag”, skriver kommissionen i ett pressmeddelande.
Nödlidande banker har en större risk för insolvens och ska i princip betala mer för statsstöd och följa striktare säkerhetsåtgärder. Användningen av statligt kapital för sådana banker kan bara accepteras på villkor att omfattande omstrukturering återskapar deras långsiktiga överlevnadskraft, inklusive lämpliga förändringar i ledningen, fortsätter kommissionen.
För fundamentalt sunda banker ska prissättningen av kapitalinjektioner baseras på en basränta som sätts av centralbanker. Till denna läggs en premie som ska spegla riskprofilen för varje bank, typen av kapital som används och nivån på skyddsåtgärder för att undvika missbruk av de offentliga medlen.
Banker med högre risk ska betala högre avgift. Prismekanismen måste ha tillräckligt med incitament för att hålla tidsrymden för den statliga interventionen till ett minimum, till exempel genom att avgiften stiger med tiden.
”Riktlinjerna hittar balansen mellan att upprätthålla ett stabilt flöde av krediter till den reella ekonomin och bevara en jämn spelplan för banker i Europa”, sade konkurrenskommissionär Neelie Kroes i ett uttalande.
”Det visar att dessa mål inte bara går att förena utan att de också ömsesidigt förstärker varandra”, fortsatte hon.
Riktlinjerna ska förtydliga de som utfärdades den 13 oktober.
Vid ekofinmötet den 2 december sade finansminister Anders Borg att regeringen är beredd att överväga förändringar i garantisystemet som innebär kapitalinjektioner i svenska banker. Syftet ska vara att öka kreditgivningen till företag och hushåll.
Först måste dock regeringen ta del av kommissionens reviderade riktlinjer, sade Anders Borg.
