En ETF, från engelskans ”Exchange Traded Fund”, kostar bra några tiondels procent per år i förvaltningsavgift. För detta får kunden en sparprodukt som följer utvecklingen i ett underliggande index, exempelvis Stockholmsbörsens 30 mest handlade aktier.
Trots att allt fler nu lyfter fram fördelarna med börshandlade fonder, är det inte en produkt som det skyltas med i bankernas utbud. På bankkontoret möts kunden snarare av glättiga broschyrer om aktieindexobligationer och fond-i-fond, produkter som ger bankerna mångmiljonbelopp i arvode, men vars kundnytta blir allt mer ifrågasatt.
På HQ, som är i färd att lansera en serie ETF:er, ser man dock inget skäl till att den nya produkten ska ersätta den dyrare förvaltningen. I stället, menar bolagets vd Mikael König, handlar det om att hitta nya alternativ till kundernas portföljer.
– Vi ser inte etf:er som ett alternativ till aktiv förvaltning, utan vi ser det som ett alternativ till aktier, säger bolagets vd Mikael König.
Skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning är central. I en aktiv förvaltning försöker fondbolaget bygga portföljer som slår den genomsnittliga börsutvecklingen, det vill säga index. I en passiv förvaltning ”nöjer” man sig att följa index, en metod som kan göras med större automatik och till avsevärt lägre kostnader.
Aktiv förvaltning har dock på senare tid blivit allt mer ifrågasatt. Bland annat har AP-fonderna kritiserats för sina tunga förvaltningsorganisationer, som trots omfattande resurser har haft svårt att leverera en konkurrenskraftig aktiv förvaltning.
Ratinginstitutet Standard and Poors, som dock inte är opartiskt i frågan, har i en mer djupgående undersökning visat att endast runt 30 procent av de aktivt förvaltade storbolagsfonderna slår index på lång sikt.
I den mån en genomsnittlig aktiv förvaltning inte slår index på sikt, menar kritiker, är det bättre för kunden att investera i en etf, som per definition ger samma avkastning men till en betydligt lägre kostnad.
I HQ:s fall, menar Mikael König, är den frågan obsolet.
– Vi har bara 2 procent av fondmarknaden och inga indexprodukter. I den mån vi kannibaliserar på indexprodukter så är det för vårt vidkommande obefintligt, och i den mån vi kanibaliserar på aktierelaterade produkter så rör det sig om två kronor av en investerad hundralapp, säger Mikael König.
Fonder som följer ett index är dock inte nytt, redan i dagsläget säljer fondbolagen olika typer av indexfonder. Skillnaden är dock att en ETF handlas direkt över börsen, och inte via fondbolaget.
Det gör fonden lättare att köpa och sälja, utan att belasta andra fondandelsägare med avgiften. I stället är det kunden som genom mäklarens courtage betalar sin egen transaktionsavgift.
Mikael König framhåller att om argumentationen kunde göras så enkel att etf:en i ett slag måste undanröja det traditionella fondutbudet, så har det åtminstone inte inträffat som en följd av indexfondernas framväxt.
– Människor har olika behov. Det finns indexfonder redan i dag, och med det resonemanget skulle vi inte se något annat än just indexfonder. Det är dessutom inget okänt begrepp, de har funnits länge. Behoven är helt enkelt olika, säger Mikael König.
Frågan är dock vad bankerna väljer att marknadsföra. Sannolikt är det roligare för fondbolaget att sälja högmarginalprodukter än lågmarginalditon.
