Lagom till den grådaskiga hösten får nu de tre baltiska staterna kvitton på hur illa det egentligen står till för ländernas respektive ekonomier.

Först ut att redovisa definitiva BNP-siffror för årets andra kvartal var Estland - och det visar sig nu att den snabba inbromsningen i Estland har övergått till en tillbakagång.

Enligt de definitiva siffrorna för årets andra kvartal, framgick det att det lilla landets BNP har backat med 1,1 procent på årsbasis. Nedgången är betydande, men något lindrigare än den tidigare prognostiserade tillbakagången om 1,4 procent. Kvartalet innan stannade tillväxten på 0,1 procent.

Men trots de mulna siffrorna är optimismen på den estniska riksbanken intakt. Tal om kris avfärdas bestämt, i alla fall om man frågar chefen för den estniska riksbankens penningpolitiska avdelning, Ülo Kaasik.

- Bedömningen av den ekonomiska situationen beror på vilket perspektiv man antar. Frågar man gemene est, så befinner sig landet inte i någon kris. Sysselsättningen är densamma som förra året och löneökningstakten ligger på 15 procent, konstaterar Ülo Kaasik.

Men enligt vissa bedömare anses just den fortsatt snabba löneökningstakten vara Estlands största bekymmer. Nordeas Baltikumanalytiker Anssi Rantila uppgav i en tidigare intervju med E24 att den enskilt viktigaste utmaningen för landet är att få ner löneutvecklingen i proportion med arbetskraftens produktivitet - särskilt som inflationstakten fortfarande nosar kring 11 procent.

- Jag delar uppfattningen att Estlands löneökning måste bli proportionerlig med arbetskraftens produktivitet. Det betyder i sin tur att löneökningen måste avmattas eller att produktiviteten i landet bör öka, medger Ülo Kaasik från Estlands riksbank.

Samtidigt påpekar han att det genomsnittliga estniska företaget spenderar fyra till fem gånger mindre per anställd jämfört med Sverige och Finland, varför löneökningarna fortfarande är beskedliga - i absoluta termer och i en europeisk jämförelse.

Under den gångna veckan har bland annat Handelsbanken Capital Markets nedjusterat sina riktkurser för de nordiska bankerna, i synnerhet Swedbank och SEB, med hänvisning till riskerna i Baltikum. Handelsbanken skriver att det makroekonomiska läget i regionen blir allt värre och att oron kommer att hålla i sig.

Andelen ”overdue loans”, alltså lån med förfallna räntor och amorteringar i Estland, uppgick vid slutet av juli till 6,2 procent av den totala låneportföljen i landet, närapå en fördubbling jämfört med samma situation för två år sedan.

- Andelen förfallna lån har under det senaste året ökat i snabb takt. Men om man samtidigt ser till historisk erfarenhet och internationella jämförelser är dagens nivåer inget som bör skapa svårigheter i den estniska finanssektorn, menar Ülo Kaasik.

Swedbank och SEB sitter i dagsläget på 70 procent av lånemarknaden i Estland (46 och 24 procent respektive), med totalt 110 miljarder kronor i utstående lån. Den estniska riksbanken menar dock att riskerna för en finansiell kollaps är liten.

- För banksektorn bör man även betrakta vinstutvecklingen. Hittills har vinstutvecklingen varit tillräckligt stark för att kunna täcka eventuella förluster, avslutar Ülo Kaasik.