Tingsrättens värdering av bevisningen har varit avgörande för utgången i insidermålet.
- Man måste i princip kunna bevisa vad de har sagt till varandra vid frukostbordet; X sade till Y att nu ska bolaget A köpa bolaget B för det och det beloppet, förklarar Yngve Rydberg, åklagare på EBM.
Den avgörande bevisfrågan är om de tilltalade har handlat enbart på grundval av insiderinformationen eller om de alternativa förklaringar som de har lämnat till affärerna har medfört att åklagaren inte har förmått uppfylla det stränga beviskrav som gäller i brottmål, skriver Ekobrottsmyndigheten (EBM) i ett pressmeddelande.
En mycket omfattande bevisning, såväl skriftlig som muntlig, liksom hemlig telefonavlyssning har presenterats för att styrka åklagarnas påståenden. Tingsrätten har dock funnit att bevisningen inte har varit tillräcklig för en fällande dom.
- Det krävs ny bevisning och det anser vi inte att vi kan få fram, säger Yngve Rydberg till E24. Han menar att beviskraven är oöverstigliga.
EBM skriver vidare att en tingsrättsdom bör överklagas ”endast om man på goda grunder kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom”.
I målet innebär det att hovrätten skulle göra ”en i allt väsentligt annan bedömning av bevisningen än vad tingsrätten gjort”.
De affärer som tingsrätten hade att behandla låg redan några år tillbaka i tiden och den ovisshet som det skapar drabbar den som har bevisbördan, nämligen åklagarna.
”Det talar mot att hovrätten skulle göra en annan värdering av bevisningen än tingsrätten, eftersom än längre tid kommer att förflyta innan målet kommer under hovrättens prövning”. konstaterar EBM.
”Då ytterligare bevisning av större värde inte kan tillföras målet blir den samlade bedömningen att det inte på goda grunder går att motse en fällande dom i insiderdelen i hovrätten. Detta med särskilt beaktande av reglerna om en modernare rättegång som innebär att hovrättsprocessen i första hand ska vara en granskande överprövning av tingsrättens avgörande och inte en omprövning av målet”, skriver EBM.
Ynge Rydberg avvaktar direktivet för marknadsmissbruk som det för närvarande arbetas med I Bryssel och han konstaterar att lagstiftningen på insiderområdet ser annorlunda ut i andra delar av Europa.
- Det finns en dom i England där det räckte med ett anmärkningsvärt handelsmönster för en fällande dom. I Norge finns en HD-dom, där fanns telefonsamtal direkt innan affärerna gjordes, säger Yngve Rydberg.
Nu ligger alltså frågan på lagstiftarens bord. Många röster har höjts från bland annat aktiemarknaden om att förtroendet för den svenska marknaden urholkas och att intresset för att göra affärer på börsen i Stockholm kommer att minska.
- För cirka 15 år sedan kallades den norska börsen för insiderbörsen, men nu har de fått stramare kontroll.
Däremot överklagar åklagarna det grova skattebrottet och yrkar på ett strängare fängelsestraff. Två av de åtalade dömdes till två års fängelse för grovt skattebrott.
- Två år är absolut för lite. Brottet är begånget på ett kvalificerat sätt, säger Yngve Rydberg.
Cevianmannen och Nordeamannen har dock tidigare dömts av förvaltningsrätten i Stockholm att betala sammanlagt nästan sex miljoner kronor i straffskatt, eftersom de redovisat värdepappersaffärer som gjordes under 2005 först långt i efterhand. Denna dom, som avkunnades i mars i år, har överklagats till kammarrätten.
På frågan om Yngve Rydberg är besviken över slutsatsen att inte överklaga säger han att han är luttrad efter många år som åklagare.
- Det är klart att man är besviken, det är mycket jobb nedlagt. Men man kan inte se det som en förlust, vi lyckades inte bevisa brott - det är bara att bita i det sura äpplet.
