LÄS MER: ”Moderat vill minska avdragsrätten”

De svenska bankerna lyfts fram som föredömen i Europa. De är mer stabila än andra länders banker men paradoxalt nog har detta lett till sämre villkor för svenska bankkunder istället för bättre. Bolånetagare i krisande danska banker betalar exempelvis mindre än halva räntan jämfört med svenska.

Den rörliga boräntan ligger för närvarande, enligt de svenska bankernas listpris, på cirka 3,90 procent vilket inklusive en rabatt borde betyda omkring 3,50 procent för en genomsnittlig kund.

Men i jämförelse med Sverige har Danmark rena boränterean. Enligt uppgifter från svenska Bostadskreditnämnden ligger den danska rörliga boräntan på cirka 1,4 procent. Ett liknande förhållande gäller i Finland där den rörliga räntan ligger på cirka 2 procent. Att de svenska bankerna är stabila kommer alltså inte bankkunderna till del.

Det här betyder enorma summor i högre räntekostnader för svenska hushåll. Av den totala summan för bolån på knappt 2 200 miljarder kronor är hälften till rörlig ränta. Hade vi haft räntor i dansk nivå skulle vi på årsbasis betala cirka 22 miljarder kronor mindre i räntor. För ett lån på 2 miljoner kronor betyder det 2 300 kronor i månaden efter ränteavdrag.

Bakgrunden till de dyra svenska bolånen är märkligt nog att de svenska bankerna står starkare än de flesta europeiska konkurrenter; de är bättre kapitaliserade och den svenska bomarknaden står emot bättre än många andra länders.

LÄS MER: ”Inget tycks dämpa svenskarnas bolånehunger”

Inom eurozonen liksom i Danmark däremot, har den pågående krisen slagit hårt mot banksektorn vilket tvingat centralbankerna att låna ut stora summor pengar till bankerna. Följden blir att räntorna sjunker och kundernas bolån blir billigare.

Vi hade en liknande situationen i Sverige i samband med den akuta finanskrisen under 2008/2009.

– Man kan jämföra med de rörliga svenska boräntorna som var 1,5 procent i slutet av 2009 tack vare den svenska Riksbankens långa fasta repor till bankerna, säger Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden.

Men idag är alltså läget i Sverige ett annat. På den svenska Riksbanken lyfter man fram det positiva i att de svenska bankerna klarar sin egen finansiering.

– ECB har agerat eftersom interbankmarknaden har brutit samman och även i Danmark har Nationalbanken lånat ut pengar till danska banker. Vi har inga liknande åtgärder i Sverige eftersom de svenska bankerna klarar sin egen finansiering och det ska vi vara glada för, säger Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Men det är väl inte logiskt. Kunder till stabila banker borde väl ha bättre villkor än kunder i instabila banker. Nu är det ju tvärtom?

– Det kan man tycka men när ett antal riksbanker tvingas agera på det här sättet så finns det en samhällsekonomisk kostnad på längre sikt. Någon gång ska det här betalas, det ligger ju dessvärre inga 1000-lappar på marken ... På lång sikt är det bättre både för samhället och för kunderna att bankerna klarar sin egen finansiering.

Hur länge den här situationen kan tänkas fortsätta kan Riksbanken inte säga.

LÄS MER: ”FI och Riksbanken på kollisionskurs i bolånefrågan.”