Det första mötet hölls den 30 juni 2008.
Inga tecken på kaos på gatan utanför Västra Trädgårdsgatan 15, Ivar Kreugers gamla tändstickspalats som blivit investmentbanken Carnegies högkvarter. Renhållningsarbetare sopade upp strax utanför efter EM-festen i Kungsträdgården under natten. Mulen sommardag, semesterstiltje.
Men innanför den mäktiga fasaden stod en ekonomisk kollaps för dörren.
Enligt ett tidigare hemlighållet dokument från Finansinspektionen träffades Carnegie för första gången denna junidag för att diskutera finansmannens Maths O Sundqvists jättelån i bolaget. Marknadsvärdet på hans belånade aktier hade börjat falla.
Några dagar efter detta första möte med Finansinspektionen hade Sundquist lånexponering för första gången överstigit det tillåtna gränsvärdet på 380 miljoner kronor - och gått upp till över 600 miljoner.
Fler möten hölls med Finansinspektionen under hela sommaren. Senare, på hösten, skulle exponeringen klättra upp till 1,2 miljarder kronor men under sommaren pendlade låneexponeringen fram och tillbaka över den tillåtna gränsen.
Dåvarande tf vd:n Anders Onarheim satt vid tillfället i Carnegies kreditkommitté, som beslutar om lån, och hade enligt källor till Aftonbladet/E24 sedan lång tid kännedom om Sundquist kraftiga belåning.
Onarheim vill tona ner sina kunskaper om lånet vid tillfället. Men enligt Finansinspektionens dokument har kreditkommittén, där bland annat Onarheim sitter, ”under sommaren och hösten 2008 haft täta, under vissa perioder dagliga, möten varvid frågan diskuterats”.
Och mitt i allt, den 24 juli, började Anders Onarheim sälja av alla sina aktier i Carnegie, enligt Finansinspektionens insynsregister.
Den 5 augusti var nästan allt sålt. Under denna hektiska sommarmånad sålde han av aktier för 11,5 miljoner kronor. Tillsammans med en tidigare försäljning, i februari samma år, var nästan hela hans aktieinnehav i investmentbanken nu avyttrat för totalt 22,1 miljoner kronor.
Två månader senare briserade den stora utlåningsskandalen i Carnegie då banken tvingades redovisa Mats O Sundquist-exponeringen i bolagets kvartalsrapport. De reserverade en miljard kronor på grund av en osäker fordran till den jämtländske finansmannen.
Efter miljardsmällen, då staten fick gå in och ta över verksamheten genom Riksgälden och bevilja en kredit på fem miljarder kronor, blev aktierna i princip värdelösa.
Aftonbladet har flera gånger sökt Anders Onarheim för en kommentar - till slut svarar han via mejl:
– Jag hade ingen information om dialogen med Finansinspektionen förrän i september månad.
– När det gäller mina aktieförsäljningar så vet alla med insyn i detta att det var en signal till styrelsen om att jag inte var nöjd med samarbetet mellan styrelsen och organisationen och att jag var mycket skeptisk till den otydliga strukturen internt med bristande tydlighet när det gäller ansvar.
Även Jim Cirenza, då i bolagets koncernledning och affärsområdeschef, sålde av aktier under samma tid för 9,6 miljoner kronor.
Försäljningarna rapporterades till FI:s insynsregister. Men om en motsvarande affär gjorts på Anders Onarheims hemmaplan, Norge, hade Carnegie varit tvungna att larma börsen och skicka ut ett meddelande om att en insider sålde aktier.
– Här i Sverige finns flaggningsregler, man måste meddela om försäljningen överstiger fem procent av antalet aktier. Men om personen har tillgång till kurspåverkande information får man inte handla alls, säger Linda Hedvall, enhetschef för marknadsövervakningen på FInansinspektionen.
Onarheims försäljningar gick aldrig över femprocentsgränsen och informationen om att Carnegies vd sålde av sin del i bolaget nådde aldrig en större krets. Några misstankar om insiderbrott mot Onarheim finns inte hos Ekobrottsmyndigheten.
Anders Onarheim, 59, är idag chef för Carnegie i Norge. De senaste tre åren har han tjänat motsvarande 148 miljoner kronor.
