Bo Lundgren vill inte bekräfta rakt ut att det verkligen fanns ett högre bud från just Böös & Enblad. Han medger dock att det fanns ett tredje bud i budprocessens slutfas, men att det snabbt diskvalificerades på grund av oklarheter.
– Det fanns två bud i slutskedet som man kunde värdera mot varandra. Sedan fanns det ett ytterligare bud som förutsatte samverkan mellan två parter och det var inte ens så att man kommit överens dem emellan så det var helt orealistiskt. Men jag vill inte kommentera vilka som stod bakom det, säger Bo Lundgren.
Enligt E24:s uppgifter rör det sig om det bud på 2,4 miljarder kronor som Böös & Enblad tillsammans med schweiziska banken EFG lagt på investmentbanken Carnegie.
De två andra buden som Bo Lundgren talar om är det som lades av det amerikanska riskkapitalbolaget Ripplewood och det som kom från de slutgiltiga vinnarna Altor och Bure. Även Ripplewoods bud kunde egentligen ge staten mer pengar vid bästa utfall, men Altor och Bures bud bedömdes ändå som säkrare eftersom det var en högre minimisumma.
Att Böös & Enblads bud stupade ska enligt E24:s uppgiftslämnare bero på att Böös & Enblad ville ha garantier, bland annat att staten intygade att man verkligen var Carnegies rättmätiga ägare. Ett sådant intyg skulle kunna få betydelse i en framtida rättsprocess.
Men Bo Lundgren ger en helt annan bild av förloppet.
– Det är möjligt att de ville ha garantier. Men det var inte detta det hängde på. Det var inte ens möjligt att värdera det budet, det fanns flera parter som skulle vara med och finansiera det budet och eftersom de inte var överens så kunde vi inte ens beakta det. Det var ett ofärdigt bud som knappt gick att utvärdera, upprepar han.
Enligt Riksgäldens kritiker tyder det faktum att Riksgälden inte ville skriva på garantierna på att myndigheten själv är osäker på om man verkligen tagit över Carnegie på ett lagligt sätt den 10 november. Men Bo Lundgren förnekar att det finns några sådana tvivel.
– Det finns ingen osäkerhet enligt mitt sätt att se det, säger han.
Socialdemokraterna har fört upp frågan om huruvida Riksgälden verkligen tog högsta bud till Riksdagens konstitutionsutskott. De nya uppgifterna kommer socialdemokraterna nu att använda för att fråga ut finansmarknadsminister Mats Odell och kanske också Bo Lundgren i KU, se artikel här.
Men Bo Lundgren är inte nervös för att regeringen och i förlängningen Riksgälden ska kritiseras för att ha tackat nej till 748 extra miljoner.
– Jag är inte ett dugg rädd. Vi har inte tackat nej till det budet. Det fanns inget inget sådant bud eftersom två parter skulle ta två olika delar av Carnegie och inte ens kommit överens om finansieringen. Den risken kan vi inte ta, säger Bo Lundgren.
