I centrum för den finansiella kokkonsten på Island står banken och finanshuset Kaupthing. Efter en aggressiv organisk och förvärvad tillväxt - och fram till i höstas en mycket framgångsrik expansion i Nordeuropa - har finanshuset hamnat i ett tillstånd av kreditmarknadsinducerad självsvängning. Framför allt investerare på kreditmarknaden har prisat in en stor risk för att banken helt enkelt är på väg att skaka sönder.

Det kostar över fyra procent, (400 räntepunkter), att försäkra bort kreditrisken via så kallade credit default swaps, i Kaupthings obligationer. Det är i klar skräpobligationsklass, men trots det har banken ännu en hög investment-grade-rating från såväl Moodys som Fitch. Den höga riskpremien gör att Kaupthing inte kan finansiera sig via den konventionella kreditmarknaden utan är hänvisad till att öka kundinlåningen och söka upp nya mer eller mindre exotiska finansieringskällor.

Det är i det här ljuset man ska se Kaupthings hårt lanserade inlåningsprodukt ”Kaupthing Edge”. Hittills har erbjudandet riktat sig till de svenska och finska marknaderna och utlovar minst 4,5 procents ränta. För svenska sparares del är den första insättningen på 250 000 kronor riskfria, de täcks av statens insättningsgaranti. Men insatta medel därutöver är mer att betrakta som riskkapital med mycket dåligt ränta.

Visserligen skrev Kaupthing att de hade säkrat refinansieringen för sina åtaganden, som förfaller inom 420 dagar från den 15 november i fjol. Men det har ändå inte lugnat investerarna, snarare har oron accelererat sedan dess.

Bakom det ligger flera växande oroshärdar runt Kaupthing. Den största är den finansiella hälsan i det nätverk av ägare, kunder och även anställda som omger banken, där Kaupthing i flera fall är både långivare och saminvesterare. Många av dessa är högbelånade och kan komma att tvingas att sälja av stora delar av sina innehav, vilket kan ge stora men svårbedömda effekter på Kaupthings utveckling.

I balansräkningen finns dessa risker framför allt under posten investeringar i noterade och onoterade aktier vilka per den 30 september hade ett bokfört värde på 17,3 miljarder kronor, vilket kan relateras till det egna kapitalet på motsvarande 33,4 miljarder kronor, samt en portfölj av lån till framför allt olika riskkapitalfonder och finanshajar under posten ”acquisition and leveraged finance” med ett bokfört värde på 58 miljarder kronor per den 30 september.

I detta finansiellt stressade nätverk finns exempelvis Kaupthings huvudägare Exista. Exista har drabbats hårt av de senaste tidens stora kursras, som förutom innehavet i Kaupthing har stora positioner i finska Sampo, den isländska färdigmatskedjan Bakkavör, norska Storebrand samt den onoterade telekomoperatören Skipti.

Exista hade per den 30 september finansiella skulder på motsvarande 52 miljarder kronor och ett eget kapital på 26 miljarder kronor. Existas börsvärde hade per den 22 januari sjunkit till knappt 15 miljarder kronor. Kaupthing är också delägare i och kreditgivare till flera av Existas portföljbolag.

Kaupthing har också en stor, enligt obekräftade uppgifter 25 procent av nämnda högrisk lån, exponering mot den brittisk-persiska finansplayboyen Robert Tchenguiz, som är näst störste ägare i Exista. Tchenguiz beskrivs i internationell finanspress vara under stor press efter kursnedgångarna för bland annat Sainsbury och Mitchels.

Förutom att dessa aktieinnehav kan vara belånade hos Kaupthing har banken även sålt sig till denna räv genom direktinvesteringar och lån till bland annat varuhuskedjan Somerfield och pubkedjan La Tasca. En viktig indikation på hälsoläget blir utfallet för den aviserade auktionen av Somerfield, där säljarna enligt Financial Times förväntar sig ett pris mellan två till 2,5 miljarder pund, vilket kan relateras till Merril Lynch värdering av bolaget på 1,4 miljarder pund och anskaffningsvärdet 1,8 miljarder pund.

Andra stora engagemang finns mot det likaledes finansiellt pressade isländska investmentbolaget FL Group och dess portföljbolag, bland annat fastighetsbolaget Landic.

Därutöver finns Kaupthings investering i intressebolaget Storebrand, bokförd tíll drygt 5 miljarder kronor. Storebrand har också drabbats hårt av kursnedgången, där Storebrands köp av SPP från SHB har potential att bli en riktigt jobspost. Efter kursraset i Storebrand har osäkerheten vuxit runt dess planerade nyemission, där Kaupthing liksom Exista har sagt att de ska delta.

Andra orosobjekt är enligt Morgan Stanley Kaupthings stora lån till sina 15 ledande nyckelpersoner om totalt 3,2 miljarder kronor, (240 miljoner kronor per huvud!), liksom engagemanget i New Bond Street Asset Management och dess fonder för vilka Kaupthing avser reservera 800 miljoner kronor i kommande bokslut.

Och då har vi inte ens kommit in på att osäkerheten runt storförvärvet av holländska NIBC och den planerade nyemissionen, som inte har minskat i den rådande turbulensen.