Marianne Löfgren förlorar pengar på sina investeringar i Acta, och hon är orolig. Det framgår av inspelningar från en rad rådgivningssituationer - inspelningar som hennes före detta man Pär Sundgren begärt ut från Acta.
- Jag känner mig orolig alltså, så enkelt är det, säger Marianne.
Vad är du orolig för? undrar rådgivaren.
- Jag är ju orolig för mitt kapital. Det är självklart att jag är. Jag kanske bara jobbar ett par år till. Jag måste veta att jag har pengar som jag kan börja använda då. Så att pengarna inte bara försvinner… Det känns ju väldigt oroligt. Jag har ju väldigt dålig pension. Så det här är mina pensionspengar som jag har sparat för att kunna ha en dräglig ålderdom.
- Självklart!
- Och det gör ju att jag naturligtvis blir orolig då när man inte riktigt förstår vad det handlar om. Och när kan jag få ut pengar? Vad blir det utav detta? Det blir ju bara minus minus minus hela tiden…
- Självklart, men Marianne. Det bästa är att vi sätter oss ned och går igenom alltihop, föreslår rådgivaren.
Samtalet fortsätter och Marianne förklarar att pengarna som satsats i Acta-produkter i princip är hela hennes sparade kapital.
- Går det bara nedåt och nedåt är det katastrof för mig. Då har jag inget att leva på sedan. Så jag måste veta hur läget är, och vad man kan göra och vad som är vettigt. Och jag måste förstå det här. Vad jag kan jag börja plocka ut om två år eller om tre år. Det är ju i stort sett hela mitt kapital. Och jag har inte tänkt att sälja lägenheten.
De pratar om att bestämma en ny rådgivningstid. Torsdag skulle vara en möjlighet, kommer båda överens om. Men när det verkar som om samtalet är över tar rådgivaren upp en annan tråd.
- Men ett fel som du gör Marianne, det är att du diskuterar det här med andra som över huvud taget inte är insatta, säger rådgivaren.
Marianne protesterar. Hon förklarar att hon bara har diskuterat detta med Pär inte ”med någon annan människa på jorden”.
Rådgivaren svarar att ”Pär, han vet ju liksom inte vad det här handlar om”.
- Han (Pär, reds anm.) har inte den information som vi har om de olika bitarna. Vilket gör att då bildar han sig en egen uppfattning som gör att den går precis stick i stäv med, vad det är... Alltså man har fullständig kontroll… Så det är lugnt i din portfölj, trots att det pekar nedåt…
Rådgivaren föreslår en lösning:
- Det vi egentligen skulle ta att göra som åtgärd, det är egentligen att ta det du har möjlighet att sätta av varje månad och sätta in i de fonder vi har. För det är alltså köpläge vilket gör att vi kommer snabbare upp på plus.
Av ett annat samtal framgår att rådgivaren har funderingar vad gäller pengar på Mariannes likvidkonto.
- Jag tänkte på ditt likvidkonto, förklarar rådgivaren.
Marianne har visserligen förlorat mycket pengar på sina investeringar i Acta. Men hon har fortfarande runt 90 000 kronor på sitt likvidkonto.
Rådgivaren har en investering i åtanke, en investering som måste göras kvickt, om den ska hinnas med.
- Jag är rädd för att den här chansen rinner oss ur händerna, förklarar rådgivaren.
Han nämner US Recovery, ett onoterat bolag som ska investera i fastigheter i USA.
- Den stänger imorgon. Och då är frågan, ska vi sätta pengarna i den istället? Undrar rådgivaren.
Men Marianne är skeptisk.
- Jag vet inte om jag vågar mer nu. Jag behöver ju ha lite pengar snart vet du.
Marianne tycker att situationen börjar likna krisen 1992 och 1993 och låter tveksam.
- Nej, jag tror inte att jag vågar investera mer helt enkelt, säger hon.
Men rådgivaren säger att han tror på produkten US Recovery.
Marianne påpekar att Pär är skeptisk. ”Man vet ju ingenting om vad som händer i Amerika”.
- Nej, det vet man ju inte. Men de kommer nog att reda ut det utan problem. Men vad det handlar om, det är ju fast egendom. Över tid blir det bra. Men man måste kunna vänta ut marknaden, förklarar rådgivaren.
Sedan levererar rådgivaren ett exempel. Var han får siffrorna ifrån redovisar han inte alls.
- Köper du idag för 6 000 per kvadratmeter, och marknaden kommer igång om fyra år och det är brist på bostäder där borta….Om du tänker så här Marianne: Att om du köper för 6 000 och du säljer för 12 000 per kvadratmeter, då har du fördubblat ditt kapital… Det är klart att de köper utav dig för 12 000 istället för att bygga nytt som kostar dem 30 000 per kvadratmeter. Det är klart att de köper utav dig!
Vid ett annat tillfälle ringer Marianne upp, och är orolig för att alla pilar pekar nedåt.
- Det är min avkastning. Det är bara minus minus minus minus varje gång. Det känns ju inte så där jätteroligt. Nu var det minus 77 000.
- Men alltså Marianne, nu läser du de där siffrorna helt fel.
- Nej, det gör jag inte. Minus är minus, säger Marianne.
- Nej, det är det inte, säger rådgivaren.
- Om du tar bort valutaobligation Rumänien. Den måste du ta bort, fortsätter rådgivaren.
Av någon anledning, som han inte riktigt lyckas förklara för Marianne, så anser han att Marianne måste räkna bort alla minustecken som orsakats av den belånade investeringen i valutaobligation Rumänien.
Och allt är inte så mörkt som det kanske kan verka.
- Du har en fastighetsportfölj som delar ut pengar nu, 4 procent på det du satsade som kom ut till dig, säger rådgivaren
Men detta stämmer inte. Acta förklarar senare denna felaktiga information med att rådgivaren har blandat ihop två produkter.
Han förklarar också att om man bortser från inträdeskostnader och courtage så ligger Marianne ”för sjutton bra till!”
- Jaha, jaja det är de här initialkostnader som fortfarande ligger och spökar, säger Marianne.
Rådgivaren säger att ”man får tänka till när man läser de här siffrorna”.
- Ja, det är bra. Jag litar på dig, säger Marianne.
Senare i samtalet tycker rådgivaren att man borde gör något åt de tråkiga minussiffrorna.
- Men vad man skulle kunna göra… har du några slantar att putta in?
- Men jag vet inte om jag vågar att putta in mer pengar nu. Vaddå, vad menar du?
- Jo, USA har ju haft väldiga problem. Men det skapar också möjligheter.
Rådgivaren föreslår US Opportunity.
- Det är bättre att ha pengarna där (i fastigheter i USA, reds anm) än på en bankbok...
