Britterna fruktar att kontinentaleuropeiska länder vill ålägga särskilt utländska fonder en alltför tung reglering som kan skada London som finanscenter.
Ekofinmötet tar också upp Greklands skuldsanering, men kommer givetvis att följa eurogruppens inriktning från måndagskvällen.
Ekofin diskuterar också exitstrategier för statliga stödåtgärder och förbereder det ekonomiska reformprogrammet EU 2020 till EU-toppmötet i nästa vecka.
Exitstrategierna ska samordnas och ta hänsyn till faktorer som läget inom ekonomin och på finansmarknaderna.
Storbritannien är rädd för att reglerna för de alternativa investeringsfonderna blir olika beroende på om förvaltaren befinner sig i eller utanför EU, var fonden är registrerad och var den marknadsförs. Därmed blir det svårare att sälja inom EU.
Förutom hedgefonder och riskkapitalfonder (private equity) så ingår också fastighetsfonder i de alternativa investeringsfonderna.
Tyskland, Frankrike och Italien leder en grupp länder som nästan har kvalificerad majoritet och som driver på för hårdare reglering.
Samtidigt finns 70 procent av Europas hedgefonder och 80 procent av private equityfonderna i London. (De flesta fonderna är dock registrerade på Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna av skatteskäl.)
Ordförandelandet Spanien säger sig eftersträva största möjliga konsensus på ekofinmötet.
Sverige är inte heller nöjt med direktivförslaget, men hoppas på att det förbättras i de kommande förhandlingarna med Europaparlamentet för att nå en snabb uppgörelse med EU-länderna.
USA:s finansminister Tim Geithner har varnat i ett brev till EU för att nuvarande förslag kan ses som diskriminering av amerikanska fonder. Om amerikanska fonder inte kan klara EU:s krav måste de ansöka separat om godkännande i de 27 EU-länderna.
EU-kommissionen tillbakavisade tal om protektionism och säger att förslaget följer överenskommelsen i G20 i september.
En annan stötesten är att östeuropeiska länder vill ha högre tröskel så att deras små fonder ska undantas och slippa administrationen.
