Med ett kraftigt överskott i statens finanser behöver Riksgälden egentligen inte ta in mer pengar i statsskuldväxlar. Men eftersom flykten till säkra papper varit så enorm de senaste dagarna beslutade Riksgälden igår att emittera upp till 150 nya miljarder i statsskuldväxlar. Detta i ett försök att lugna marknaden.
Pengarna som Riksgälden tar in ska man enligt gårdagens besked placera i så kallade säkerställda bostadsobligationer. Det är obligationer med högsta kreditbetyg som utfärdas av till exempel bankernas bostadsinstitut.
Men det fiffiga för riksgäldsdirektör Bo Lundgren är att han får en mycket bättre avkastning på bostadsobligationerna än den ränta han behöver betala till de som köper statsskuldväxlarna.
Enligt uppgift till E24 får Riksgälden just nu 4,85 procent i ränta när man gör så kallade ”omvända repor” i bostadsobligationerna. Det ska jämföras med den snittränta på 4,43 procent som Riksgälden behöver betala på statsskuldväxlarna.
Det betyder att Riksgälden tjänar 42 punkter i ränteskillnad. Idag har bara 25 extra miljarder emitterats, men om nuvarande ränteskillnad skulle gälla för alla de 150 miljarderna skulle Riksgälden dra in 630 miljoner per år. Det är 12 extra miljoner till statskassan i veckan.
Till skillnad från till exempel USA där centralbankens räddningsaktion sätter skattebetalarnas pengar på spel, så drar alltså Riksgäldens beslut om att hjälpa till med nya statsskuldväxlar in pengar till statskassan.
- Bo Lundgren gör en väldigt bra affär på det här viset och drar in en rejäl slant till staten. Dessutom pressar Riksgälden ned boräntorna genom att ta in bostadsobligationer vilket minskar kostnaderna för hushållen, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking.
På Riksgälden bekräftar man att den extra utgivningen av statsskuldväxlar kommer att bli en plusaffär. De nya växlarna ska läggas i en helt separat portfölj så att det i efterhand kan utvärderas hur stort plus ränteskillnaden gav och hur mycket den nya emissionen kostade i extra administration.
- Det kommer att bli en mellanskillnad som kommer att vara positiv för oss, det är högst sannolikt. Man ska dock ställa det mot risken att något av de bostadsinstitut som vi placerar pengarna i kommer gå i konkurs under mellantiden. Men det bedömer vi som osannolikt, säger vice riksgäldsdirektör Pär Nygren.
Men Pär Nygren försäkrar att det nya förfarandet inte kommer att bli en vana, även om det drar in sköna miljoner till statskassan.
- Nej, absolut inte. Det här är inte ett ekonomiskt val vi gör. Det här är bara en följdeffekt av att vi vill stötta marknaden för statsskuldväxlar. Vi hoppas att den här marknadssituationen inte ska uppträda igen, säger Pär Nygren.
