På tisdag samlas gräddan av Ekobrottsmyndighetens åklagare för att diskutera möjligheterna att gå vidare till nästa instans efter katastrofdomen i tisdags.

Gruppen består av överåklagare Anders Jakobsson, vice överåklagare Roland Andersson, EBM:s rättschef och handläggande åklagarna Yngve Rydberg och Stig Åström.

Tingsrättens dom ska analyseras men även diskussioner om huruvida EBM ska lobba för en lagändring lär komma upp.

– Än är det för tidigt att kräva en lagändring. Och det ligger normalt sett hos regering och riksdag, säger dock överåklagare Anders Jakobsson.

Men åklagare Yngve Rydberg har redan varit ute och argumenterat för att straffen i insidermål ska skärpas. Om straffvärdet höjs för brottet skulle det bli enklare för EBM att begära tillstånd till telefonavlyssning och telefonövervakning.

Straffskalan för grovt insiderbrott ligger mellan sex månader och fyra år. Om brotten är fler kan ytterligare två års fängelse utdömas.

– Vi kan inte begära hemlig avlyssning förrän straffvärdet uppgår till två år. Vid grova narkotikabrott är ministraffet tre år. Då kan man direkt begära hemlig telefonavlyssning, säger Anders Jakobsson.

Möjligheten till telefonavlyssning vid misstänkt insiderhandel bedöms för närvarande vara av avgörande betydelse vid insidermål eftersom åklagarna måste visa att specifik insiderinformation lämnats till den som gjort misstänkta affärer.

En intressant fråga är också de tilltalades möjligheter att när som helst föra in nya fakta i målet.

– De tilltalade kan göra det när som helst. Sedan får åklagarna göra en värdering av detta. Fäster man avseende vid de nya uppgifterna får man ställa sig frågan om man kan motbevisa dem, säger Anders Jakobsson.

Men i det stora insidermålet hade åklagarna inte en chans. För att kunna bemöta nya uppgifter hade man tvingats ställa in förhandlingarna vid nästan varje åtalspunkt.

En viktig del i försvarets strategi var att visa på andra möjliga motiv till de genomförda affärerna än just tillgång till insiderinformation.

Den tidigare analyschefen på Cevian Capital, Ossian Hellers, lämnade in genomarbetade analyser av varje bolag som han handlat i.

I varje fall angav han skäl till varför investeringarna gjorts. Andreas Hofmann, eller den så kallade Nordeamannen, lade fram liknande presentationer, om än inte lika omfattande och djupgående.

Många av dessa analyser, inbundna och med innehållsförteckning, lämnades in i takt med att de olika åtalspunkterna togs upp. Rätten fick ta del av de tilltalades investeringsskäl via färgglada power point-presentationer.

Åklagarna hävdade att detta var efterhandskonstruktioner, men det har man inte lyckats visa, säger tingsrätten. Åklagarna har dock gjort ett försök och påpekat att varken polis eller utredare hittade några analyser av bolagen i samband med husrannsakan och genomgång av de tilltalades datorer.

Men tingsrätten har gått på de tilltalades linje. Många åtalspunkter faller eftersom de tilltalade lämnat ”rimliga förklaringar” till sina affärer alternativt ”inte helt övertygande, men samtidigt inte så substanslösa att de ska lämnas utan avseende”. I flera av dessa fall talar tingsrätten samtidigt om en ”anmärkningsvärd handel”.

När det gäller åtalspunkt 7 och handel i Teliasonera skriver tingsrätten att ”både Andreas Hofmann och ”pokerproffset” har lämnat rimliga förklaringar till sina affärer. Det är inte styrkt att Ossian Hellers lämnat över någon information om Cevians köp av aktier i Teliasonera.”

Anledningen till att tingsrätten ogillade flera åtalspunkter och accepterade de tilltalades ibland inte helt övertygande förklaringar, är att det saknades hårda bevis för att de tilltalade mottagit insiderinformation och handlat på den.

Överåklagare Anders Jakobsson menar att det kan bli svårt att överklaga på dessa punkter.

– Med tanke på tingsrättens pressmeddelande - åklagarna har inte nått upp när det gäller bevisningen. Ska man föra upp det till nästa instans måste man nog få till nya bevis.

– Sedan hösten 2008 görs ingen ny prövning i hovrätten, den kollar i princip om allt har gått rätt till. Om vi ska överklaga till hovrätten krävs det nästan att vi har något nytt att komma med.

Åklagare Yngve Rydberg har redan sagt att det kan bli svårt.

– Det är svårt att flera år senare hitta något papper eller dokument som visar vad som sagts. Det är det som är svårigheterna med bevisningen i insidermål - man vet inte vad som finns i huvudet på folk vid en viss given tidpunkt.

När det gäller åtalspunkt 15 och handeln i OMX handlar det dock om att tingsrätten accepterat försvarets definition av insiderinformation.

Domstolen tycker inte att informationen om att Morgan Stanley fått i uppdrag av OMX att vara rådgivare med anledning av Nasdaqs intresse för den svenska börsen, ska betraktas som insiderinformation.

– Om den här domen får vinna laga kraft kommer hela rättsläget - vilken bevisning som krävs och så vidare - att se helt annorlunda ut jämfört med innan domen. Jag skulle tro att EBM just nu rensar skrivborden, lägger ned en rad förundersökningar, och tvingas börja på ny kula, säger en initierad bedömare.