Allt eftersom oron för exploderande kreditförluster börjat lägga sig har fokus istället flyttats över till bankernas räntenetton som hamnat under press. Och efter bankrapporternaför fjärde kvartalet ser den trenden ut att hålla i sig.
Totalt sett har förväntningarna på de fyra storbankernas räntenetton för 2010 justerats ned 7 procent sedan årsskiftet och med 16 procent sedan halvårskiftet.
Om mest skärs det i prognoserna för SEB.
Från tredje till fjärde kvartalet sjönk SEB:s räntenetto med 18 procent till 3,7 miljarder. Det är samtidigt 33 procent lägre än för ett år sedan.
Faktum är att Wallenbergarnas storbank levererat oväntat svaga räntenetton de senaste kvartalen.
Det gäller såväl andra som tredje och fjärde kvartalet. Framför allt var kvartal tre och fyra stora besvikelser just vad gäller räntenettot. En starkt bidragande orsak är att SEB förlängt sin upplåning och emitterat obligationer till en högre kostnad.
Banken pratar också om en volymnedgång och svagare efterfrågan på nya krediter bland de större företagen. Men man väljer att kalla nedgången för en ”normalisering”.
Och analytikerna har visserligen justerat ned förväntningarna på räntenettot under hela hösten. Men under årets första tre månader har det accelererat.
Från årsskiftet till och med idag har prognoserna i snitt skruvats ned med 16 procent för 2010 och 13 procent för nästa år, enligt databasen Factset. Och sedan halvårsskiftet har prognoserna skrivits ned med hela 31 respektive 27 procent för 2010 och 2011.
Men inte bara SEB hardrabbats. Förväntningarna på Swedbanks räntenetto har sedan årsskiftet korrigerats ned med 8 respektive 5 procent för innevarade och nästa år. Motsvarande korrigering sedan halvårsskiftet är minus 18 respektive minus 14 procent.
Enligt en analytiker som E24 talat med handlar det delvis om att oron för en devalvering i Baltikum lagt sig.
- När det gäller räntenettot har Swedbank gynnats av devalveringsoron som har lett till höga inlåningsmarginaler. Nu har spreadarna gått ihop vilket gör att de tjänar mindre på inlåningsmarginalerna.
Samtidigt har Swedbank svårt att höja marginalerna på exempelvis företagsutlåning i regionen.
- Det försöker man göra i Sverige, men i Baltikum saknas det utrymmet, säger analytikern.
Men om en ”normalisering” av räntenettot i det här läget är negativt för bankens intjäning och i förlängningen aktiekurs, är normaliseringen av förväntningarna på kreditförlusterna mycket positivt.
Sedan årsskiftet har oron lagt sig väsentligt. Analytikerna har skruvat ned prognoserna för SEB:s kreditförluster med 26 respektive 18 procent för 2010 och 2011. Motsvarande siffror för Swedbank är minus 20 respektive minus 24 procent.
Kreditkvaliteten har överraskat positivt på de västeuropeiska marknaderna och utsikterna för Baltikum och andra problemmarknader bedöms ha ljusnat.
Nu är istället oron att bankernas överdrivna riskbenägenhet, som lade grunden för finanskrisen, ska straffa sig i form av stränga regleringar.
I dagsläget kan ingen säga hur de nya reglerna kommer att utformas och vilken effekt de kommer att få på bankernas möjligheter till intjäning framöver.
Så sent som i torsdags förklarade riksbankschefen Stefan Ingves för E24 att han är orolig för de svenska bankernas låga andel eget kapital i förhållande till sin bostadsutlåning. Han välkomnar att nya, hårdare regler är på gång och antyder till och med att svenska myndigheter kan behöva gå ännu längre än det internationella regelverket.
