Norman kommenterar den senaste tidens fondgranskning i SvD Näringsliv. Granskningen visar hur vissa stora fonder kan ta in hundratals miljoner kronor per år i avgift samtidigt som man år efter år misslyckas med att nå målet med förvaltningen.

– De har för höga priser på fonderna, är Normans spontana kommentar.

Vad kan man göra för att öka konkurrensen?

– Vi har på vissa sätt en mycket bra konkurrens med många fondbolag och ett stort fondutbud. Men när det gäller avgifterna och hur de påverkar avkastningen i fonden har spararna inte tillräcklig kunskap … Bankerna har ett stort kunskapsövertag i mötet med kunden, säger Norman.

En fond ägs ju av spararna och inte av banken och förvaltningen av fonden ska ske med spararnas bästa för ögonen. Hur ska man se på det?

– Bankverksamhet är ju en förtroendebransch.

Tror du att det kan påverka folks förtroende för bankerna?

– Ja, det tror jag. Jag tror att det på sikt kan urholka förtroendet … Så småningom kommer det här (nivåerna på fondavgifterna, red.:s anm.) att förändras men jag tror att det kommer att ta ganska lång tid, säger Peter Norman.

• LÄS MER: ”Miljardrusning till heta sparkonton”

En förändring till det bättre, menar Norman, måste ske genom att spararna blir medvetna om hur det ligger till. Här lyfter ministern fram vikten av att göra det tydligt just hur mycket fondavgiften äter upp. Det så kallade Norman-beloppet, som introducerades av fondanalysföretaget Morningstar i våras, visar just detta.

Norman vill tvinga fondbolagen att redovisa den här informationen i sina fondfaktablad men den svenska regeringen kan inte ensamt genomdriva detta, det måste ske på EU-nivå. Den processen är enligt ministern i full gång.

– Vi driver den här frågan hårt på EU-nivå nu, säger Peter Norman.

• LÄS MER: ”Konsten att ta betalt men aldrig leverera”

• LÄS OCKSÅ: ”SvD:s stora investeringsguide”