Sammantaget väntas de fyra storbankerna enligt analytikernas prognoser redovisa ett rörelseresultat på 76,5 miljarder kronor för 2008, en nedgång med 13 procent jämfört med 2007.

SEB släppte i torsdags sitt bokslut i förtid samtidigt som Wallenbergbanken annonserade en nyemission på 15 miljarder och slopad utdelning på 4,5 miljarder. De friska pengarna från ägarna måste till för att bygga upp en buffert inför sämre tider, enligt bankens Vd Annika Falkengren.

Lite i skymundan hamnade SEB:s resultat som var oväntat starkt. Inte minst räntenettot, pengarna som banken tjänar på skillnaden i ränta mellan in- och utlåning visade att vinsten gått upp i krisen.

Räntenettot steg fjärde kvartalet med hela 27 procent jämfört med samma kvartal 2007. Under hela 2008 ökade räntenettot med 17 procent till 18,7 miljarder kronor.

Liknande starka siffror väntas de andra storbankerna visa upp, något som glömts bort lite i krisrapporteringen.

- Det är väldigt lite fokus på intäkter och kostnader just nu. Men SEB-rapporten visade att intäkterna såg bättre ut än vad man hade kunnat tro. Och kostnaderna kom ganska väl in i linje med förväntningarna. Det tror jag att vi kommer att få se över hela linjen, säger Rodney Alfvén, analytiker på Cheuvreux.

Men samtidigt som bankerna alltså just nu går relativt bra, hamnar mycket av intresset kring vad som ska komma, framförallt ökade förluster på utlåningen i lågkonjunkturens kölvatten.

Danske Banks bokslut har gjort marknaden nervös.

- Danske Bank rapporterade otroligt dåliga siffror det bådar inte gott för Nordea som är stor på ungefär samma marknader, säger Andreas Håkansson, analytiker på UBS.

Danske Bank visade snabbt ökande kreditförluster i Danmark och Norge, men även utlandsmarknaderna oroar.

- Nordea har en del problemområden som man ska ha respekt för. Ryssland, Polen och Baltikum som tillsammans står för 14,7 miljarder euro i utlåning. Där kan man inte utesluta att det blir en hel del kreditförluster. Det såg vi ju i SEB, säger Rodney Alfvén.

Även för Swedbank kommer intresset att vara riktat mot kreditförluster, framförallt i Baltikum. SEB redovisade en ökning av kreditförlusterna i Baltikum till 2,5 procent av utlåningen i fjärde kvartalet. För Swedbank kan det dock komma att se hyfsat ut efter omständigheterna, tror Andreas Håkansson.

- Swedbank har haft en bättre reserveringsgrad än SEB, så jag tror inte man gör lika stora reserver.

För Swedbank finns det också frågetecken kring om banken kommer skriva ned goodwill på 3,9 miljarder kronor från köpet av en bank i Ukraina, där ekonomin går brant utför.

Handelsbanken har jämfört med de andra bankerna liten exponering mot Östeuropa, men däremot 20 procent av utlåningen mot Danmark, Norge och Storbritannien, områden som oroar.

När det gäller Nordea kommer även frågan om utlåningen till riskkapitalbolag i fokus. Totalt har banken cirka 70 miljarder utlånade till branschen som nu befinner sig i kris.

Efter SEB:s och Swedbanks nyemissioner växer nu pressen på Nordea och Handelsbanken att se över sina balansräkningar. Båda bankerna hamnar efter SEB och Swedbank när det gäller kapitaltäckning. Nu finns möjligheten att ta in statligt kapital i form av så kallat hybridkapital.

Det har redan spekulerats i att även Nordea förbereder en nyemission.

- Nu låter det på Nordea som att de kommer att ge ut hybrider istället. Men hybridkapital är så pass dyrt. Så frågan är vad som är värst av hybrider och eget kapital, säger Rodney Alfvén.

Handelsbanken tog in hybridkapital före jul och flaggat för att det isåfall är det alternativ som är mest aktuellt, dock utan hjälp från staten.

- Handelsbanken tickar på och är välkapitaliserat så jag tror inte de behöver mer kapital just nu. Skulle läget försämras väsentligt kanske det ändras, säger Andreas Håkansson.

Efter den slopade utdelningen i SEB kommer blickarna också riktas mot vilken utdelning som bankerna föreslår.

Analytikerkåren spår enligt SME att Nordea sänker sin utdelning från 0,50 euro ifjol till 0,32 euro, att Handelsbanken minskar från 8,50 kronor till 6,04 och Swedbank från 9 kronor till 3,52 enligt genomsnittsprognosen.

- När det gäller Nordea och Handelsbanken tror jag att deras ägare gärna vill ha utdelning. Jag tror att de kan besluta om utdelning. Men jag tror att det är extremt osäkert, säger Rodney Alfvén.

Huvudägare i Handelsbanken är maktbolaget Industrivärden som pressas av hög skuldsättning medan finska Sampo finns med i Nordeas ägarbas.

När det gäller Swedbank har banken i nyemissionen gett ut preferensaktier som har förtur till utdelning framför de vanliga aktierna. Enligt Swedbank ska utdelningen på preferensaktierna bli 2,40 kronor per aktie.