”Baltisk devalvering med i planeringen”

Det säger Swedbanks riskchef Göran Bronner i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

– Jag har stor tillförsikt till att både de lokala politikerna, centralbankerna, EU och IMF kommer att föreslå nödvändiga åtgärder för att återställa stabiliteten i den lettiska ekonomin. IMF i synnerhet har gedigen erfarenhet av att hjälpa länder genom ekonomiska svårigheter, säger Göran Bronner.

– I vårt huvudscenario kan vi tänka oss en växelkursreglering i mindre storlek under kontrollerade former. Det kan till exempel vara i samband med att en del i IMF-paketet omförhandlas och att man kommer överrens om att göra en devalvering för att lätta upp eller att det sker lite senare i samband med att något land går in i euron, och att man då väljer en växelkurs där den kanske inte ligger idag, fortsätter han.

Aktiemarknadens pånyttfödda devalveringsoro delas därmed inte av Swedbank fullt ut, även om kreditförlusterna i sådana fall väntas komma mer samlat och skapa större press.

– Vi har vår verktygslåda och fortsätter att jobba med den. Om man har en devalvering i scenarierna har man det uppe på radarskärmen, så det blir inte så väsentligt stor skillnad. Vi får vara snabbare i våra processer att jobba med kunder och lån på plats. Då kan man inte möta det på samma sätt med intjäning, säger Göran Bronner om bankens beredskap.

Swedbank konstaterar att baltstaterna genomför ett hårt program med intern devalvering istället för en extern sådan.

– Den ekonomiska effekten av att göra ett sådant program eller devalvera borde vara ungefär lika. Om det skulle bli en devalvering av valutorna blir återhämtningen kanske snabbare, medan kreditförluster mer frontladdade, säger han.

Att själva devalveringsresonemanget gått från att ingen trodde på ett sådant, till en interndevalvering och att nu konsensus vägt över mot devalvering tar samtidigt ner risken.

– Jag vill inte prognostisera någon sannolikhet för devalvering, men om det händer är vi förberedda. Överraskningsmomentet är numera noll, från att ha varit monumentalt. Det var farligare när det uppfattades som mer överraskande. Vi har hela tiden varit förberedda för alla tänkbara händelseutvecklingar, säger Göran Bronner.

Rent hypotetiskt kan man enligt Swedbanks riskchef säga att förlusterna kan komma att spridas på ungefär två år, istället för på tre, vid en eventuell devalvering.

– Det är de storlekstalen vi talar om i tid. Processen går snabbare. Den stora effekten blir på den euroutlåning vi har i de här länderna. Men eurolån är inget som gemene man har ägnat sig åt. Det är en utlåning som ändå vänt sig till en välmående del av befolkningen som fortsätter att vara relativt sett mer välmående, säger Göran Bronner och konstaterar att omkring 80-85 procent av bankens utlåning skett i euro.

– Det skulle naturligtvis bli tufft för dem som får möta en substantiellt större kredit men det är inte säkert att det blir en katastrof, åtminstone inte på kort sikt. En del av dem som har lån i utländsk valuta kan serva dessa, även när det är tufft ekonomiskt. I ett scenario utan devalvering tar det längre tid innan de blir utarmade, men å andra sidan kommer en återhämtning troligtvis snabbare vid en devalvering, säger Göran Bronner.

Swedbank är störst i Estland, som enligt banken särskiljer sig och mer och mer ser ut att klara sig bättre.

– Det tycker jag att det finns definitiva tecken på. De har bättre infrastruktur, har haft bättre återhållsamhet från början och har sunda statsfinanser, säger han och graderar Lettland som det land med sämst förutsättningar.

– Lettland är ett speciellt fall. De har ingen exportindustri riktigt så återhämtningsmekanismen är inte så utvecklad. Då kan man verkligen ifrågasätta om det är rätt metod att devalvera, säger Göran Bronner.

Eventuella smittoeffekter mellan länderna om ett land väl skulle tvingas devalvera beror till stor del inom vilket härad en devalvering sker.

– Det beror lite på vilken magnitud det är på devalveringen. Det börjar redan bli stora skillnader mellan länderna. I det perspektivet kan det även skilja mellan länderna i valutaregim, så länge det är resonabla skillnader. Börjar det bli stora skillnader så blir det svårt då finns det smittoeffekter över tiden, säger Göran Bronner.

En viktig aspekt Swedbank vill påtala är att banken inte genomför några påtryckningar eller försök att motverka politiska beslut i Baltikum.

– Penning- och finanspolitik i Baltikum är deras egna länders uppgift. Vi har lånat ut pengar, troligtvis för mycket pengar, men de får ta ansvar för sin stabiliseringspolitik. Vi lägger oss inte i det, säger Göran Bronner.

Ett scenario med höga kreditförluster i Baltikum i kombination med att de väntas tillta i Sverige är något som tydligt oroar investerarna. Det är en oro Swedbanks nya riskchef Göran Bronner inte delar fullt ut eftersom banksystemen börjat fungera igen samtidigt som ökad riskaptit och låga räntor ger stöd.

– Det som har hänt makromässigt betyder reducerad risk i Sverige. Där tycker jag att man kan vara positiv. Jag tror att man håller på att lägga en botten då banksystemen kommer igång igen. Sedan är frågan vad låga räntor kommer att innebära och det är fortfarande mycket de-leveraging (neddragning av skuldsättning) som ska göras i banksystemet, hos företag och privatpersoner, säger Göran Bronner.

Swedbank har tidigare sagt att samtidigt som ökningstakten i bankens osäkra fordringar i Baltikum väntas avta under årets andra hälft finns det en oro för ökad arbetslöshet i Sverige senare i år och under 2010.

– Det kommer att spegla av sig i att det kommer att dyka upp problemområden i företagsvärlden. På privatnivå tror vi inte på så mycket förluster. Med räntenivån och det man ser och känner nu kanske det kommer ännu senare än vad man tidigare trodde. För varje kvartal man vinner går riskerna ändå ner tycker jag, säger han om den svenska affären.

Nedgången i den lettiska ekonomin har blivit lite djupare än vad banken och andra bedömare tidigare förutspått.

– Under de sista sex veckorna har det fortsatt komma in dåliga siffror. Det är sämre för vår verksamhet där, men det är inget som påverkar oss i den grad att det slår igenom på gruppbilden, säger Göran Bronner.

Å andra sidan beskrivs riskaptiten i finansmarknaden som att ha blivit bättre sedan rapporten för det första kvartalet.

– Det gör att refinansieringsmöjligheterna för företag blir bättre i takt med att banksystemet gradvis börjar komma igång. Att flödet av pengar kommer igång är det enskilt viktigaste som håller på att hända i världen, säger han.

Du menar ändå att utvecklingen i Sverige ger så pass stor trygghet att det minskar den sammantagna oron?

– Jag tycker det just nu.

Den stora risken enligt Swedbanks riskchef är om man inte får något lyft i ekonomierna trots stora åtgärdsprogram, och då statsfinansiella problem börjar slå igenom.

– Både USA och England kommer bli tvingade att spara enorma belopp 2011 för att kunna vara AAA-länder, vilket man verkligen har svårt att se att de inte skulle vara. Då har vi en helt ny finansiell värld. Det är ett potentiellt hot. Det är samma sak i Sverige. Vi har valår 2010 och 2011 kommer det att sparas för att det statsfinansiella ska komma ikapp. Där kommer vi att få en till smäll, säger han.