Den 7 juli 2008 hade Carnegie en nettoexponering mot finansmannen Maths O Sundqvist på 610 miljoner kronor, 60 procent över den tillåtna gränsen. En bank får enligt lag inte ha en nettoexponering som överstiger 25 procent av kapitalbasen.

Finansinspektionen uppmärksammades på problemet, myndigheten och banken möttes frekvent under dessa bråda dagar i början av juli, men ingen information delgavs aktieägarna i bolaget.

Under den efterföljande månaden, mellan 24 juli och 12 augusti, sålde Anders Onarheim aktier för 16 miljoner kronor, affärer som enligt regelverket rapporteras till Finansinspektionens insynsregister.

Marknaden var emellertid aningslös om att nettoexponeringen alltjämt översteg det tillåtna med hundratals miljoner kronor.

”Insiderinformation är information om en omständighet som inte är offentliggjord eller allmänt känd och som är ägnad att väsentligt påverka priset på en aktie eller något annat finansiellt instrument”, står det att läsa på Ekobrottsmyndighetens hemsida.

Väsentlighetskriteriet är centralt.

- Det finns utrymme för tolkning, men det ska vara väsentligen kurspåverkande och där finns ett antal typiska situationer, säger Per Friberg, värdepappersspecialist på Ekobrottsmyndigheten.

Han hänvisar till offentliga bud eller en stor genombrottsorder som två klassiska exempel.

Först två månader efter Onarheims sista aktieaffär meddelades aktieägarna om problemen i bolaget. I samband med kvartalsrapporten den 24 oktober skrev Carnegie ned säkerheten för lånet till Maths O Sundqvist, något som föranledde en reservering på över 1 miljard kronor. Aktien föll nästan 40 procent.

- Om man exempelvis känner till att ett företag har stora finansiella problem, problem som kan leda till mycket stora förluster, problem med säkerheter eller krediter, eller något annat som riskerar att företaget till och med försätts i konkurs, så är det definitivt väsentligen kurspåverkande, det är det ingen tvekan om, säger Per Friberg, som i sin yrkesroll dock bara uttalar sig generellt.

Två veckor efter kvartalsrapporten drogs bankens tillstånd tillbaka.

Anders Onarheim verkade mellan slutet av 2007 och april 2008 som tillförordnad vd i Carnegie. Under hela perioden, även under sommaren 2008 då försäljningarna ägde rum, satt han i bolagets kreditkommitté – den arbetsgrupp vars huvudsakliga uppgift är att hantera bolagets kreditportfölj. Carnegie bekräftar att han var väl bekant med problemet.

- Anders Onarheim kände till kunden. Däremot deltog han inte aktivt i hanteringen av den aktuella kunden. Detta har han också själv sagt, skriver Carnegies informationschef Andreas Koch i ett mejl till E24.

Andreas Koch framhåller dock tydligt att banken vid tillfället inte bedömde att exponeringen skulle komma att få en resultatpåverkande effekt.

- En sak är att du har en öppen position, i det här fallet en aktieportfölj som var överbelånad. Samtidigt tittar man på hela engagemanget och då hade man andra typer av säkerheter där man vid det här tillfället bedömde att man skulle få ett ekonomiskt värde som var i paritet med, eller översteg exponeringen, säger han när E24 ringer.

- Ett börsbolag är skyldigt att redovisa för marknaden om det föreligger behov för stora reserveringar och det gjorde det inte. Vare sig Carnegies revisorer, Finansinspektionen eller Carnegie bedömde att det förelåg reserveringar vid tidpunkten för aktieförsäljningarna, säger Andreas Koch.

Om Anders Onarheims affärer skulle granskas är dock inte den centrala frågan vad bolagets exponeringar skulle ha för resultatpåverkande effekt.

I stället, menar Per Friberg, är det viktiga vad som hade hänt med aktiekursen om marknaden redan i juli delgivits information om att bolagets kreditportfölj översteg lagstadgade gränser.

- Det handlar egentligen om att göra en bedömning av vad som hade hänt med aktiekursen om informationen offentliggjorts vid tidpunkten när den misstänkta handeln sker, säger Per Friberg på Ekobrottsmyndigheten.

E24 har talat med flertalet bankanalytiker och frågat om informationen rörande exponeringen mot Sundqvist hade kunnat driva Carnegies aktiekurs.

- Jag tror inte att jag ska uttala mig, men jag tror dock att både du och jag vet vad svaret är, kommenterar en bankanalytiker som inte vill bli citerad med namn.

En annan centralt placerad person med mycket god marknadsinsyn, som inte heller vill framträda med namn, pekar på att bolagets historik är central i sammanhanget.

- Nyheten att exponeringen finns samt att det är ett regelbrott behöver i och för sig inte innebära att det blir en påverkan på kursen om allt annat gått bra och sett bra ut. Men om man tänker på att det rör sig om just det här bolaget så skulle det möjligen få en sådan effekt.

E24 och Aftonbladet erfar att Ekobrottsmyndigheten inte utreder ärendet. Finansinspektionen vill inte kommentera huruvida myndigheten granskar affärerna i juli. Anders Onarheim själv avböjer att kommentera det inträffade.