Eget kapital är skillnaden mellan företaget tillgångar och skulder i redovisningen och kan sägas vara en skuld till ägarna. Kapitalet kan frigöras ur företaget, antingen som utdelning av vinster eller öka andelen lån eller att sälja tillgångar.
Kapitalutskiftningen kan ske genom traditionell aktieutdelning, företaget återköper egna aktier eller löser in och makulerar dem.
Ägarna vill ha avkastning på det kapital de investerat i företaget. Med tanke på den högre risk det innebär att investera i ett företag jämfört med att exempelvis sätta pengarna på ett bankkonto, vill ägarna ha en högre avkastning på sina investerade pengar än vad banken erbjuder.
Det innebär att företagets förväntade kapitalkostnad är högre för eget kapital än för lånat kapital. Det vill säga i en normalmarkad. Nu när viljan att låna ut pengar är på botten tvingas bolagen betala skyhöga räntor.
Olika företag är olika kapitalintensiva beroende på deras verksamhet. Man kan dock säga att ett stort eget kapital innebär att företaget har en buffert om det kommer dåliga tider.
Det finns alltid en risk att långivaren kräver tillbaka sina pengar och då krävs ett eget kapital som klarar finansieringen av tillgångarna.
När det var lätt att få lån till låga räntor, samtidigt som konjunkturen var stark, ansåg många aktieaktivister att företagen skulle dela ut mycket av det egna kapitalet och istället finansiera verksamheten med större skulder.
Kapitalmarknaden beskrevs som kommunicerande kärl där företagen delade ut sitt kapital i goda tider och fick nytt av ägarna om det behövdes i dåliga tider.
Mot dem stod mer traditionella industriledare som hävdade att företagen måste ha en långsiktig kapitalberedskap, dels inför dåliga tider och dels för att kunna göra nödvändiga investeringar även när möjligheten att få nytt kapital från var svag.
De ifrågasatte om de påstått kortsiktiga aktieinvesterarna skulle finnas där till stöd för företagen med kapital när behovet uppstår.
Media är en viktig del för många aktieaktivister eller företagspirater, som en del kallar dem. Den skräck deras framfart framkallar är halva affärsidén och en viktig komponent i den positiva spiral som gör bra investeringar bättre och att motståndarna sträcker vapen utan större strid.
Fler sätter in kapital i fonden, fler investerar som han gör vilket ökar pressen på de bolag han investerar i. Det leder till stigande aktiekurser, vilket ökar ryktet än mer.
Ryktet om Gardells framgångar nådde långt utanför landets gränser och media rapporterade om att många investerare ville ta rygg på honom.
Sant eller inte, det gynnade hans affärer. Påfallande ofta läckte information om kommande investeringar ut i media.
Påfallande ofta var också Christer Gardell ute och piskade upp stämningen i marknaden genom att antyda att nya och aggressiva investeringar var på gång.
