Återigen blir svenska aktieägare påminda om aktiemarknadens risker – det som börjar med vidlyftiga löften om nya affärsmodeller och marknader, slutar i ett brinnande inferno, där aktierna i praktiken blir värdelösa.

Händelserna kastar nytt ljus över frågan om bolagens informationsgivning, börsernas kvalitetsansvar och möjligheten för småsparare att ta sig ur bolagen i tid.

Anders Ackebo, tillförordnad övervakningschef för NGM-börsen, understryker att det alltid varit svårt att uppmärksamma mindre insatta aktieägare på riskerna i enskilda innehav. Även om gällande regler ställer bitvis höga krav på bolagen, menar han, kan man inte bortse från småspararens egna ansvar.

- Betraktar du bolaget som en sändare så gör man ofta vad man kan för att få ut informationen. Men sen måste mottagaren sätta på radion. Det är meningslöst att skicka ut information om den som berörs av uppgifterna inte plockar upp dem, säger Anders Ackebo.

NGM-börsen, liksom Aktietorget och Nasdaq OMX, har en observationslista. Bolagen placeras där då det av olika anledningar – allmän oreda eller uppköpsprocesser – anses viktigt att påkalla marknadens uppmärksamhet.

Trots detta följer många ägare med i djupet när bolag, liksom Global Gaming Factory och Hebi Healthcare, slängs ut med huvudet före.

I ett analogiskt resonemang, menar Ackebo, kan aktieägaren jämföras med bilspekulanten.

- Du ställer den inte [bilen] i regnet och hoppas att den har ökat i värde om två år, den måste också vårdas. Det är rimligt att ett stort ansvar ligger på den som producerar informationen, men man måste också kunna kräva att den till vilken informationen är riktad tar ansvaret att fiska upp uppgifterna också, säger Anders Ackebo.

Han konstaterar att även fondförvaltare av tradition lider av samma problem, där fondandelsägarna kort och gott lägger pappren åt sidan, trots bolagens försök att med tabeller och färgglada grafer uppmärksamma ägaren på utvecklingen i fonden.

Det är rimligt att ställa frågan vilken handlingsväg som ger störst nytta för ägarna. Att sitta med onoterade Hebi Healthcare-aktier är sannolikt ingen höjdare. Men att erbjuda handel i ett bolag där det råder allmän oreda, konstaterar Ackebo, är även det förknippat med många risker.

- Det gäller att göra en bra bedömning. Börsen måste känna ett ansvar för att man erbjuder handel under ordnade former. Du kan inte erbjuda handel för sakens skull, det har att göra med förtroendet för marknadsplatsen. Skulle du tillåta handel med vad som helst skulle förtroendet eroderas, säger Anders Ackebo.

En tänkbar lösning är att bolag på observationslistan tvingas skicka brev till samtliga aktieägare för att verkligen understyrka risken i ägandet. Inte otänkbart, men mycket besvärligt, konstaterar Ackebo.

- Jag tror att det är bättre att förlita sig på de medel som står till buds. Ska du skicka brev måste bolaget hålla sig med en ständigt uppdaterad aktiebok och det har man inte alltid. Men allt som man kommer på som kan bidra till att informationen blir bättre, det ska man naturligtvis ta fasta på, säger Anders Ackebo.