– Jag tror att många företag skulle tjäna på att införa någon form av förmåner till sina aktieägare. Det finns egentligen ingen nedsida, säger han.

Förr i tiden var aktieägarförmåner ett vanligt sätt att ge aktieägarna både en extra belöning utöver utdelningen och samtidigt göra dem till lojala kunder i bolaget. Oftast handlade det om konsumentvarubolag som gav någon form av rabatt till sina kunder.

Mest känt är kanske varuhuset MEA, som fram till konkursen 1985 erbjöd sina aktieägare 5 procent rabatt som kunder. Även NK, på den tiden bolaget var fristående och själva drev affärerna, gav aktieägarna ett så kallat guldkort som gav mellan 5 och 10 procent rabatt.

Nu är läget ett annat och aktieägarförmåner är allt mer ovanliga bland börsens bolag. SEB lade i mars förra året ned sitt ”aktieägarkonto”, som gav högre ränta och från och med årsskiftet kan inte aktieägarna i Björn Borg längre beställa det kort som gav 10 procent rabatt i bolagets butiker.

Skälet uppges ha varit ett sviktande intresse.

Det är dock inte bara aktieägarna som går miste om en fördel – även bolaget skulle kunna tjäna på att ge sina ägare rabatter, menar Aktiespararna.

– Personer som är aktieägare blir också lojala till bolaget. Att då också stärka den personens vilja att vara konsument, att vara dubbla intressenter i bolaget, det ökar sannolikheten för att de blir bra ambassadörer för bolaget. Att ha en stor mängd ambassadörer runt om i landet är en dröm för vilket bolag som helst, säger Günther Mårder.

Det finns ytterligare en fördel med lojala aktieägare.

– Aktieägare som är med länge förstår också konceptet och verksamheten bättre. De kan då bedöma vad som är skapbart och om de ska ställa upp och satsa pengar om det skulle behövas, säger Günther Mårder.

– Det gör det enklare att ta in kapital i lägen där det annars är tufft. Man skulle kunna säga att det är ett sätt att vårda finansieringen, fortsätter han.

De olika kundkort och medlemsklubbar, öppna för alla kunder, som flera bolag hänvisar till för att skapa lojalitet, behöver samtidigt inte konkurrera med förmåner riktade just till aktieägare.

– Jag tror inte att det skulle krocka även om det gav samma förmån som medlemsklubbar så länge som profileringen var en annan. Idag finns det finns så mycket förmåner och rabatter överallt. Det är inget problem med särskilda rabatter till studenter, pensionärer, de som handlar efter klockan tre eller vad som helst, säger Günther Mårder.

Skälet menar han är ett annat.

– Jag tror att finns en avgörande punkt och det är vem som äger aktierna idag. Det är fortfarande så att de som i slutändan äger kapitalet är hushållen, men problemet är att vi hela tiden ser hur det institutionella ägandet ökar.

Och därför riktar även bolagen in sig på att hålla de institutionella företrädarna nöjda, i stället för de småägare som placerar direkt i aktier.

– Man har flyttat över fokus mer mot den här gruppen, för det är de som i större grad nu fattar besluten. Kapitalmarknadsdagarna har ökat ganska dramatiskt jämfört med för tio år sedan. Man gör i vissa lägen väldigt frikostiga tillställningar, säger Günther Mårder.

Samtidigt som konceptet av flera skäl tycks vara på nedåtgående kan det dock skönjas en viss trend i motsatt riktning. Flera företag som i övrigt kan betraktas som framåt och nytänkande ställer sig positiva till konceptet.

De båda nätmäklarna Avanza och Nordnet har övervägt aktieägarförmåner.

Adrian Westman, IR-chef på Nordnet, säger att man funderat i de banorna men att det har varit svårt att hitta något konkret som skulle kunna ge kunderna mervärde.

Avanzas vd Nicklas Storåkers säger att det i sig inte är svårt att hitta några förmåner att ge, men att de i så fall måste stå på egna meriter och även ge Avanza någon form av fördelar.

Även Clas Ohlson, som brukar betraktas ligga i framkant vad gäller aktieägarvård, är positiva till aktieägarförmåner och kommer att titta på det.

– Vi har för tillfället inte några kundkort och skulle med någon form av aktieägarförmån kunna nå en bred målgrupp säger, John Womack, informations- och IR-chef.

På Betsson säger finanschef Fredrik Rüden att bolaget för ett par år sedan hade tänkt arrangera en pokerturnering bland dem som fick bolagets årsredovisning men att legala hinder satte stopp för idén.

Ett företag som faktiskt gjort slag i sak och nyligen infört aktieägarförmåner är Rasta, som driver hotell, restauranger och butiker vid vägkanterna i Mellan- och Sydsverige. Från och med i höst kommer aktieägare att erbjudas 10-procents rabatt i restaurangerna.

Från Aktiespararnas håll menar man dock att många fler, speciellt konsumentvarubolag, har mycket att vinna på förmåner riktade till aktieägarna.

– De behöver inte tänka speciellt innovativt för att hitta någon lämplig förmån och de har otroligt mycket att tjäna på det. Speciellt när det gäller sällanköpsvaror är andra kunders rekommendationer helt avgörande, säger Günther Mårder.

– Jag tycker att Skistars exempel är ett föredöme. De har hittat en modell som jag tror är framgångsrik, säger han.

Skistars model innebär att förmånerna först börjar gälla för den som äger över 200 aktier (värde cirka 25 000 kronor per den 17/6), vilket Günther Mårder ställer sig positiv till.

– Det är inte dumt att ha en gräns eftersom det då också kräver någon form av ekonomisk uppoffring. 10 000-15 000 kronor är en helt rimligt sådan. Det visar att man har gjort ett ekonomiskt ställningstagande och en uppoffring som visar en tro på bolaget. Det ska bygga på en seriös lojalitet, det blir fel om det blir en genväg för rabattkortsjägare.

Fotnot:

För den som eventuellt undrar om dessa förmåner gör att man kan åka på en skattesmäll ger Skateverket lugnande besked, med stöd av ett rättsfall beträffande SEB:s före detta aktieägarkonto. Så länge förmånerna är kopplade till bolagets verksamhet ses förmåner snarare som ett sätt att knyta kunder närmare sig. Ur skatterättslig synvinkel blir de då jämförbara med lojalitetsprogram.