I den stundande avtalsrörelsen har frågan målats upp som den stora stötestenen. Arbetsgivarna vill frysa ingångslönerna medan facket kräver lika stora påslag som löneökningarna i övrigt.
”Många ungdomar jobbar i dag deltid eller som timanställda inom handeln och har svårt att klara sig på sin lön. Hur skulle det gå för dem om deras löner minskades kraftigt?”, skriver Handels ordförande på måndagen.
Parterna på arbetsmarknaden brukar slå varandra i skallen med forskning som bekräftar deras bild.
- Men det finns ingen forskning som med säkerhet säger någonting, säger professor Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).
- Däremot finns det en del indicier som talar för att någon form av lägre ingångslöner skulle kunna vara någonting som gynnar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, fortsätter han.
I ett internationellt perspektiv ligger svenska ingångslöner högre i relation till medianlönen. Och rensar man för alla möjliga förklaringsvariabler till att den svenska ungdomsarbetslösheten ligger högre är det lönen som blir kvar, resonerar Forslund.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) anser att frågan om ungas löner i första hand är en fråga för fack och arbetsgivare att förhandla om.
- Men en sak vi vill prova är lärlingsprovanställningar för unga upp till 23, sade Engström i samband med en moderat pressträff.
Hon tillägger att det är en modell där lönen blir lägre, eftersom det är ett lärlingsjobb.
Lärlingsprovanställning var ett förslag i de borgerliga regeringspartiernas manifest inför valet förra året. Förslaget ska utvecklas i en utredning som ska starta inom kort, enligt Hillevi Engström. Det är inte klart när ett färdigt förslag kan finnas eller när lärlingsprovanställningar kan bli verklighet.
