Oljekatastrofen på Deepwater Horizon för ett halvår sedan håller fortfarande BP i ett järngrepp – även om det tillfälliga förbudet mot djuphavsborrning har hävts och riggarna kan lämna hamnarna. Effekterna på djurlivet återstår att se. En annan mycket allvarlig olycka inträffade 2005 i ett raffinaderi Texas City. Även där fick BP kritik för säkerhetshanteringen. Margaret Carruth forlorade sitt hus i Orange Beach efter oljeutsläppet i april och tvings nu bo i sin pickup.
Foto: AP
Hostan kom i april. 29-åriga Dionne Ramirez förstod inte varför hon, hennes make och parets till synes friska unga söner plötsligt brottades med andnöd, halsont och hosta. Familjens fyraåring tvingades spendera två nätter på sjukhus.
Hennes grannar kräktes och led av diarré i veckor, utan någon förklaring. Den 4 juni i år kom den, två bokstäver lång: BP.
Men även om familjens hemstad Texas City ligger vid Mexikanska golfens kust hade hälsoproblemen inget att göra med den miljökatastrof som gjorde att alla världens blickar då var riktade mot BP.
I skuggen av oljeutsläppet efter explosionen ombord på oljeriggen Deepwater Horizon pågick samtidigt en annan skandal signerad den brittiska oljejätten. Ett tekniskt fel på utrustningen vid bolagets jättelika raffinaderi i Texas City gjorde att enorma mängder giftiga kemikalier spyddes rätt ut i luften. Utsläppet pågick i 40 dagar. De boende i området fick inget veta förrän efteråt enligt, New York Times.
Arga invånare i Texas City har nu stämt BP på 70 miljarder kronor. BP kallar kraven för grundlösa. Men det var inte första gången det gått snett i Texas City.
En explosion i raffinaderiet 2005 dödade 15 människor och skadade 170. Så sent som den 30 september i år dömdes BP att betala rekordhöga 100 miljoner kronor i böter för händelsen, som totalt kostat BP över 10 miljarder kronor i olika ersättningar till den amerikanska staten och investeringar för att göra anläggningen säker.
Efter olyckan lovade BP bot och bättring. Om vår inställning till säkerhetsarbete varit mer discplinerad och omfattande hade den här tragedin kunnat undvikas, förklarade Bob Malone, ordförande för BP i USA 2005.
Sedan 1 oktober är det en annan Bob som bestämmer över hela BP; då tog 55-årige Bob Dudley formellt över vd-jobbet efter den kritiserade britten Tony Hayward.
Hittills har 55-åringen med rötter i Missisippi låtit som ett eko av tidigare BP-löften. I ett internt mail till de anställda den gångna veckan förklarade han att bonusen under fjärde kvartalet helt kommer att vara baserad på hur de anställda lyckas i säkerhetsarbetet. Men uppförsbacken för Dudley och hans svenske styrelserordförande Carl-Henric Svanberg är enorm.
När amerikanerna den här helgen på traditionsenligt sätt firar Hallowen kommer en av de populäraste utstyrslarna att vara en BP-overall nedskitad av olja där BP står för Bad Planning. Företaget Fun World har redan sålt över 10 000 stycken. Ifjol var en mask av storsvindlaren Bernard Madoff årets hetaste. Det är en illustration så god som någon över att BP:s rykte bland det amerikanska folket inte förbättrats bara för att oljan sedan i mitten av juli slutat att pumpa ut från havsbotten.
Till slut hann närmare 5 miljoner fat olja, nästan 800 miljoner liter, rinna ut i vattnet. Exakt vilka konsekvenser det kommer att få för miljön och för människorna längs med kusten är för tidigt att spekulera i, enligt miljöexperter, även om den amerikanska regeringen så sent som häromveckan öppnade en knapp tredjedel av det vattenområde som stängts för fiske.
För att ta reda på hur omfattande skadorna är har BP gått med på att sätta av 3,4 miljarder kronor till en särskild forskningsstiftelse under tio år. En del av forskningen kommer att ingå i de utredningar som slutligen avgör hur mycket olyckan kommer att kosta BP.
BP har visserligen lyckas stävja det mest akuta undergångshotet, vilket visades av att bolaget kunde låna upp närmare 25 friska miljarder från obligationsmarknaden i slutet av september. En händelse som skulle ses som ett tecken på att allt är på väg mot business as usual, enligt vad en BP-källa anförtrodde Financial Times.
Men BP:s öde är långtifrån avgjort. Bob Dudley och Carl-Henric Svanberg har en diger att göra-lista framför sig. Nummer ett: att bevisa att pratet om säkerhet är mer än bara varm utandningsluft.
– Efter katastrofen i Texas City 2005 och den senaste i Mexikanska golfen räcker det med en allvarlig olycka till för att BP ska försvinna, konstaterar exempelvis BP-analytikern Alastair Syme på banken Nomura.
I återupprättandet av förtroendet måste BP och Bob Dudley lyckas med en delikat balansakt där en rad olika intressen delvis ställs mot varandra; USA mot hemlandet Storbritannien, politiker och miljöaktivister mot aktieägare och börsanalytiker.
Men att Bob Dudley är den förste amerikanen att leda BP är förstås ingen slump. Hur BP uppfattas i USA anses av många som avgörande för oljejättens framtid, landet står för 26 procent av BP:s totala oljeproduktion och en ännu större andel av vinsten. Bolaget har ett 20-tal djuphavskällor i Mexikanska golfen och flera projekt på gång. 40 procent av bolagets aktieägare finns dessutom i USA.
Det är också viktigt att försöka hålla amerikanska politiker på gott humör; uppläxningen av president Obama i Vita Huset, samma besök där Svanberg fällde den famösa grodan om att BP visst bryr sig om ”the small people” förblir säkert ganska färsk i minnet för BP.
Men politikernas gunst är inte bara nödvändig för att BP behöver statliga licenser för att driva sin verksamhet i landet vidare, utan också för att det är amerikanska myndigheter som avgör vad notan för katastrofen slutligen blir. BP har redan publicerat sin egen rapport om olyckan. Den fick kritik direkt eftersom den sköt över mycket av ansvaret på två av BP:s underleverantörer, företagen Transocean och Halliburton.
Men en utredning som beställts av president Obama, och ytterligare en som görs av den amerikanska kustbevakningen, väntas vara klara i januari och bli avgörande för om BP kan anses ha gjort sig skyldigt till grov försumlighet i samband med olyckan. Isåfall kan BP bötfällas med upp till 4 300 dollar per utspillt fat olja enligt den så kallade Clean Water Act, eller totalt i storleksordningen 140 miljarder kronor.
Till det ska läggas alla andra stämningar som redan riktats mot BP från alltfrån arga fiskare till missnöjda aktieägare, över 400 stycken. Uppskattningarna på vad den slutliga räkningen för BP slutar på varierar kraftigt, från under 20 miljarder dollar till över 100 miljarder dollar.
Klart är att BP kommer att tillbringa åratal i domstolssalar innan notan är fastställd. Därför har BP inte råd att lägga sig alltför platt. Bolaget har redan fått kritik för att tvinga drabbade att söka ersättning från den fond på 20 miljarder dollar som bolaget satt upp, snarare än att gå vägen via domstolar. Enligt kritikerna ett sätt att göra det enklare för BP. Pengarna till fonden ingår i den engångsnedskrivning på 32,2 miljarder dollar som BP gjorde under andra kvartalet i år för att täcka alla kostnader i samband med oljekatastrofen. I mitten av oktober hade fondens chef Kenneth Feinberg betalat över 1,5 miljard dollar till 75 000 personer.
Totalt sett har BP hittills haft faktiska utlägg på över 11 miljarder dollar, 75 miljarder kronor.
Samtidigt är BP i färd med att sälja tillgångar för 30 miljarder dollar, över 200 miljarder kronor, de närmaste 18 månaderna. En tredjedel har redan sålts och i förra veckan såldes olje- och gasfält i Vietnam och Venezuela till BP:s ryska partner TNK för 12 miljarder. Försäljningarna görs för att återskapa förtroendet på aktiemarknaden och försöka skrapa ihop till en aktieutdelning nästa år, något som bolagets storägare i form av brittiska pensionsfonder är i stort behov av.
En del analytiker tror att BP kommer att styckas i flera delar, andra pekar på att även om aktiekursen stigit med 40 procent sedan botten i slutet av juni står den fortfarande 35 procent lägre än före olyckan och om den inte stiger är ett uppköpsbud från till exempel Exxonmobil fortfarande ett hot.
För Carl-Henric Svanberg gäller det att förstärka en decimerad styrelse och samtidigt försöka klara sig kvar själv. Han har redan förklarat att oljeolyckan i golfen förändrar spelplanen för hela oljeindustrin. ”Jag kommer att säkerställa att BP blir ledande i industrin när det gäller säkerhet.” Orden är vare sig Svanbergs eller Bob Dudleys, utan uttalades år 2007 av Lord Browne, Tony Haywards företrädare som vd för BP.
Om det blir tredje gången gillt för BP när det gäller att täppa igen säkerhetsluckor lär bli avgörande inte bara för Svanbergs framtid utan för hela BP:s.
