LONDON Med verksamhet på sex kontinenter, en omsättning på nästan 2000 miljarder kronor och 90000 anställda är BP ett smärre imperium. Och precis som att solen aldrig gick ned över det brittiska imperiet så pågår varje timme, varje minut aktivitet i något av bolagets 80 länder. Den gröngulvita BP-loggan kallas också för Helios efter den grekiska solguden.

Svensken i pyramidens topp har även han tvingats jobba under de flesta av dygnets timmar under sitt första år som ordförande. Carl-Henric Svanberg har genomlevt den värsta krisen i bolagets 110-åriga historia som började med explosionen den 20 april i fjol.


Huvudkontoret vid St James’s Square i London ligger inbäddat i den vårgrönska som BP vill göra till sin. Lönsamheten ska börja blomstra igen efter förra årets förlust på 30 miljarder kronor, säkerheten förbättras och miljöprofilen stärkas. När Carl-Henric Svanberg tar emot har han precis blivit omvald som BP:s ordförande för första gången, även om drygt 7 procent av aktieägarna röstade emot honom på stämman.

–Vi visste ju att det skulle bli en del protester eftersom det var så nära ettårsdagen av olyckan, men det blev nog mindre än vad vi hade trott. Vi har gått igenom en så omtumlande situation att aktieägarna naturligtvis är både fundersamma och irriterade. Därför kände jag mig oerhört glad över det stöd jag fick, säger Carl-Henric Svanberg.

I 87 dagar under förra sommaren spydde källan på Mexikanska golfens botten ut olja, som mest i en takt av 62000 fat per dag vilket motsvarar nästan 10 miljoner liter varje dag. Amerikanska myndigheter uppskattar det totala utsläppet till 4,9 miljoner fat medan BP inte har accepterat den siffran.


Carl-Henric Svanberg är noga med att markera att BP inte bär ensam skuld för det inträffade, samtidigt som han inte vill ducka för bolagets ansvar. Ett annat dilemma är att BP inte får bli uddlöst och bara betona säkerheten framöver utan måste hantera de stora risker som finns i branschen.

– Det är som med ett flygbolag. Har man haft en olycka får man liksom inte ha en till, då måste man hålla stenhårt fokus på säkerheten. Men det här är en industri som alltid kommer att innehålla risker. Vi måste förstå vilka risker som finns och driva verksamheten på ett säkert sätt utan att bli passiva, säger han.


Har ni övervägt att sluta med djuphavsborrningen?

– Nej, det känns inte som en logisk slutsats. Det har borrats 50000 hål i Mexikanska golfen och det här är första gången det gick så här snett.

Namn: Carl-Henric Svanberg.

Född: 1952 i Porjus, Jokkmokks kommun.

Bor: I London 30 procent, resten i Schweiz och Sverige.

Familj: Har tre barn.

Utbildning: Civilingenjör, Linköpings universitet och civilekonom, Uppsala universitet.

Karriär: Chefsbefattningar på ABB, Securitas och Assa Abloy. Vd för Ericsson 2003–2009.

Uppdrag i dag: Ordförande för BP sedan den 1 januari 2010, styrelseleda- mot i Ericsson, Melker Schörling AB och Uppsala universitet.

Aktieinnehav: Äger aktier i Ericsson och Melker Schörling AB värda cirka 600 miljoner kronor.

Enligt Carl-Henric Svanberg var BP riktigt illa ute i juni förra året, när försöken att täppa läckan med den så kallade top kill-operationen hade misslyckats och aktien rasade som en sten. Trots att BP har tillgångar värda runt 250 miljarder dollar och en låg skuldsättning så hade man stora problem med sin finansiering.

– Vi har en skuldsättning på runt 25 miljarder dollar vilket är en skuld vi rullar framför oss, det vi kallar korta pengar. När plötsligt den lånemarknaden inte fanns där blev det mycket dyrt för oss och vi kunde inte hantera den kortsiktiga upplåningen, säger han.

Carl-Henric Svanberg poängterar gång på gång att BP tar sitt ansvar gentemot de drabbade i de amerikanska sydstaterna. Hittills har drygt 30 miljarder kronor betalats ut från den speciella fond som kom till på Carl-Henric Svanbergs berömda möte med USA:s president Barack Obama i mitten av juni.


Svensken vänder sig mot beskrivningen att BP blev ”inkallat” till Obama. Sanningen är att BP hade jobbat stenhårt för att få till mötet, menar Svanberg, som därför kallar besöket i Vita huset en vändpunkt.

– Innan det var kreditmarknaden nästan oåtkomlig för oss och aktien var som mest nedpressad. Men där vände både kredit- och aktiemarknaden och där återtog vi initiativet. För mig personligen var det ett oerhört viktigt möte.

Men personligen fick Svanberg också svidande kritik för ett uttalande han gjorde på Vita husets gräsmatta. På en pressträff sade han att BP visst brydde sig om ”the small people” vilket av många upplevdes som nedlåtande.

– Det där blev en mycket större grej i Sverige än vad det var i England eller USA. Det är klart att det var olyckligt, punkt slut. Men jag får bjuda på det, säger han och poängterar att president Obama efter mötet ”inte sagt ett ont ord om BP”.


Olyckan har hittills kostat BP drygt 250 miljarder kronor, varav ungefär hälften avsatts till de drabbades fond.

– Vår bedömning är att slutnotan kommer att landa ungefär där. Det enda som skulle kunna ändra på det är egentligen om vi skulle fällas för grov vårdslöshet. Då skulle bötesbeloppen gå upp och då skulle andra parter inte behöva betala oss, men den sannolikheten betraktar vi som ytterst låg, säger han och tror att BP kommer att göra en uppgörelse med amerikanska myndigheter om det eventuella bötesbeloppet ”inom ett år”.

– Nu har vi ett effektivt system för att ta hand om alla krav från allmänheten och vi är nog halvvägs igenom den här processen. Det är en mödosam väg att återvinna förtroendet hos det amerikanska folket. USA är ett av de länder som reagerar högljuddast när något händer, men kanske också det land där man är snabbast att notera när någon gör bra ifrån sig, säger Carl-Henric Svanberg.

BP-ordföranden fick också utstå mycket kritik i medierna för att han var osynlig precis efter olyckan i Mexikanska golfen.

– Jag pratade ju med aktieägare, ambassadörer, Bryssel, våra styrelseledamöter, människor i golfen. Det är ju också att kommunicera. Senare gav jag flera intervjuer men jag fick ändå kritik för att jag inte syntes tillräckligt.


Han menar dock att BP dragit en viktig lärdom. Det var fel att dåvarande vd Tony Hayward skötte så mycket av kommunikationen.

– Vi borde ha haft en enda talesman som förde talan utåt. Problemet var inte att jag var ute för litet, problemet var nog snarare att Tony var ute för mycket. Han blev för exponerad. Jag är den sista utposten och måste tänka på bolagets bästa. När högsta ledningen går ut så hamnar man omgående i en massa personfrågor och det hjälper inte situationen, säger Carl-Henric Svanberg.

Men han menar samtidigt att BP-läckan var oerhört mycket svårare att hantera än många andra olyckor.


Katastrofen kom krypande och påminner på det sättet om den jordbävning och tsunami som i år drabbade Japan. Att dagens mediesamhälle är så intensivt komplicerade också situationen, enligt Svanberg som är kritisk till rapporteringen.

– Det här var kanske den största krisen som hänt i världen sedan vi fått ett 24-timmars nyhetssamhälle. Vid terrorattentaten den 11 september 2001 hade de flesta aldrig skickat ett mejl. Nu blev det en helt annan situation med 20000 artiklar om dagen om BP. Det kändes lite som att stå och skrika i en orkan. Vi sade vissa saker 100 gånger men det var ingen som lyssnade, säger Carl-Henric Svanberg och fortsätter:

– Dagens medievärld är så fragmenterad och alla försöker nå ut med sitt budskap. Det är inte samma ambition att det alltid ska bli rätt som det var när jag växte upp. Det var såklart inte media som gjorde att den där riggen exploderade. Men vi i bolagen får se upp så att vi inte bara försöker tillfredsställa media utan verkligen fokuserar på att lösa problemen.


Har du själv blivit mer försiktig med dina uttalanden?

– Det är klart att alla sådana här erfarenheter leder till att man blir försiktig med hur man uttrycker sig. Man behöver inte vara försiktig med det man vill säga, men försiktig så att man inte blir missförstådd.

Svanberg om ...

... det höga oljepriset på över 100 dollar per fat:

– På kort sikt tjänar oljebolagen mer pengar på ett högt pris, men blir det för högt kan det hota den ekonomiska utvecklingen. Många experter pratar om ett intervall på 60–100 dollar per fat som en sund nivå.

... den globala uppvärmningen:

– De flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning, sedan får vi större effekter. Dessutom handlar det inte om att sluta med fossila bränslen utan att hitta rätt balans.

... BP:s huvudkontor i London:

– Ni vet väl att det här är Ericssons gamla huvudkontor? Den här inredningen var helt beställd av Ericsson så det är de som från början har betalat för allting.

... sina BP-aktier:

– Jag köpte för 6 miljoner euro så de står väl i 4,5 miljoner nu.

... den återinförda aktieutdelningen:

– Det är oerhört viktigt. Vi är den största inbetalaren till de brittiska pensionssystemen och det finns runt 100000 BP-pensionärer i USA som i princip bara lever på våra utdelningar.

... hur länge han kommer att jobba vidare på toppnivån:

– Det blir några år till. Det är lite av en skördetid efter att ha slitit som vd i olika bolag så länge. Det är lite återbetalning från min sida att få vara med och stödja nästa generations chefer.

... han kan tänka sig ett tungt ordförandeuppdrag i Sverige:

– Jag har ju samlat på mig lite erfarenhet som säkert kan användas på flera ställen, men just nu finns ingen tid att fokusera på det.

... hur mycket han jobbar:

– Det här är i grunden ett halvtidsjobb. Men det har ju varit oerhört intensivt under det senaste året. Men så här mycket ska jag inte hålla på.

... Facebook eller Twitter:

– Nej, inget av det.

... vilket fotbollslag han hejar på i England:

– Jag lider när det går dåligt för Bolton och Johan Elmander, men har inte riktigt skaffat mig ett Londonlag. Annars har jag alltid varit svag för Manchester United.