Lisa Jackson, chef för det amerikanska naturvårdsverket Environmental Protection Agency försäkrade under gårdagen att det kommer att bli ett rättsligt efterspel för den brittiska oljejätten BP.

Hon passade samtidigt på att återigen rikta kritik mot bolagets saneringsarbete och användandet av så kallade dispergeringsmedel.

– Vi tror att man kan minska användandet med 80 procent. Vi gör miljömässiga uppoffringar och jag är mycket orolig för konsekvenserna på lång sikt.

Myndigheterna skulle föredra att sanera oljan på ytan genom olika förbränningstekniker, men BP har hela tiden hävdat att man inte hittat några säkrare alternativ och att dispergeringsmedlen ger bäst effekt.

– BP lägger ned mycket tid på att säga vad som inte fungerar. Vi behöver rannsaka oss själva och hitta en bättre produkt, sade Lisa Jackson vid en presskonferens igår, rapporterar CNN.

BP använder medlet på oljeutsläppet för att påskynda den naturliga finfördelningen och spridningen av olja.

Tanken är att förhindra att oljan driver in till kusten och på sätt förhindra att till exempel fåglar skadas. Men medlet är kontroversiellt – forskare menar att det kan vara farligt för det marina livet under ytan.

– De tusentals gallons av giftiga dispergeringsmedel gör att havet ser lite bättre ut på ytan - där de flesta människor befinner sig - men förvärrar läget rejält under yta, där den största delen av det marina livet finns, säger Sylvia Earle, oceanograf till Financial Times.

BP har hela tiden hävdat att medlens negativa miljöeffekter är väldigt små i relation till vinsterna i saneringsarbetet och att man bara använder medel som godkänts av det amerikanska naturvårdsverket.

– Alla insatser vi gör där dispergeringsmedel används är med EPA:s godkännande, sade BP:s vd Tony Hayward häromdagen.

Det amerikanska naturvårdsverket ska nu genomföra egna tester för att se om det finns andra metoder som är mindre skadliga för miljön.

Samtidigt visar en färsk opinionsundersökning från tv-bolaget CNN att 76 procent av amerikanerna underkänner BP:s hantering av katastrofen. 51 procent är även missnöjda med hur president Barack Obamas regering hanterat krisen.

USA:s regering har nu även deklarerat att oljekatastrofen har lett till en katastrof för fiskerinäringen i delstaterna Louisiana, Mississippi och Alabama. Därmed öppnas möjligheten för att drabbade fiskare i området att få statligt stöd. Hur mycket eller när fiskarna kan få ersättning är dock fortfarande oklart.

BP har tidigare lovat att betala för alla skador till följd av läckan (se även den intilliggande SvD-intervjun med BP:s styrelseordförande Carl-Henrik Svanberg), men hur långt en sådan utfästelse sträcker sig är mycket oklart. Erfarenheter från tidigare oljekatastrofer visar att sådana uppgörelser kan ta tiotals år i utdragna juridiska processer.

BP medger nu även att mängden olja man lyckats suga upp ur läckan är avsevärt mindre än vad man sagt tidigare. I genomsnitt har 2 010 fat olja sugits upp varje dag den senaste veckan, jämfört med 5 000 fat om dagen som man tidigare sa.

I veckan planerar man att täta läckan genom att spruta in tunga vätskor och sedan täcka över den med cement. Tidiga försök har dock misslyckats.