Lättnaden bland aktieplacerarna fick de ledande Europabörserna att stiga med 2-5 procent i den inledande handeln. Den portugisiska börsen steg på några minuter med hela 7,6 procent.

– Så här i efterhand kan man säga att det var en fördel att det inte uppfattades som så allvarligt som det faktiskt var, sade finansminister Anders Borg om hur pressad situationen var på finansmarknaderna förra veckan, när han kommenterade beslutet om stödpaket på en pressträff.

– Nu har vi förbättrade utsikter för en försiktig återhämtning, sade finansminister Ander Borg om stödpaketets inverkan på konjunkturen.

Samtidigt varnade han för de risker som många länders stora underskott i de offentliga finanserna innebär för nya störningar på finansmarknaderna och för vägen mot ljusare tider.


– Det var helt nödvändigt att få detta på plats före det att marknaderna öppnade, annars hade vi fått vara kvar i Bryssel i flera dagar, sade Anders Borg och tillade att ministrarna hade skämtat om att bygga en Ekofin-by i Bryssel eftersom de ändå är där så ofta.

Själva beslutet om paketet kan vara nog, i sig.

– Det kan vara att det blir som under bankkrisen, att man lägger fast garantier kan innebära att den inte behöver användas, sade Borg.


Hela paketet omfattar 750 miljarder euro eftersom IMF nu har sagt sig vara redo att stå för en summa som motsvarar hälften av EU-ländernas åtagande, det vill säga 250 miljarder.

– 750 miljarder är något mer än den svenska bruttonationalprodukten två gånger och skulle räcka till att betala den svenska statsskulden sex gånger, sade Borg gör att ge en bild av hur mycket pengar paketet handlar om.

Hur mycket Sverige skulle kunna att ta på sig går inte att säga, enligt Borg. Och det finns inga legala skäl för Sverige att göra det, men det kan finnas praktiska och rent krasst realekonomiska skäl att göra det.


Enligt finansminister Anders Borg hade han och den svenska regeringen tre frågor som man drev hårt på mötet. Den viktigaste kanske var att storleken på paketet måste vara stort, mycket större än det som diskuterades före mötet. Sverige tryckte också på att IMF måste få en stor roll samt att Spanien och Portugal får hård press på sig att sanera sina offentliga finanser, och det snabbt. Därav kravet att de redan om en vecka måste presentera åtgärder för EU-ländernas finansministrar vid deras ordinarie möte i Bryssel den 17 och 18 maj.


S-ledaren Mona Sahlin välkomnar EU-finansministrarnas uppgörelse.

– Det verkar ha haft effekt, första dagen. Nu gäller det att följa det under en något längre tid innan man kan vara helt säker på vilken effekt det får. Marknaden förväntade sig med rätta en ordentlig insats och ett konkret beslut, och det fick marknaden, säger hon till TT.


Marknaden i Aten jublade särskilt krispaket och beskedet från ECB att man kommer stödköpa krisländers obligationer på andrahandsmarknaden. Atenbörsens generalindex hade vid 10-tiden lyft med nästan 8 procent med finansaktier upp nästan 13 procent enligt branschindex.

Räntorna föll också brant i Aten efter ett par veckors extrema nivåer till följd av marknadens farhågor för att Greklands budgetkris skulle förvärras.

Räntegapet mellan grekiska och tyska statspapper med tvåårig löptid krympte till under 8 procentenheter, ned från nivåer på upp till drygt 20 procentenheter i förra veckan. Räntegapet mellan obligationer med tioårig löptid var samtidigt nere på omkring 5 procentenheter.


Vid klockan 13.30 hade Stockholmsbörsens OMXS-index lyft med 6,2 procent till 315,2.

Andra europeiska börser, med större exponering mot den sydeuropeiska skuldkrisen, gick ännu starkare. Parisbörsens CAC 40-index låg vid 13.30-tiden på en uppgång på 9 procent, medan Madridbörsens IBEX 35-index låg på +12,4 procent.


– Vi får uppgångar på börserna och vi får ner räntespreadar. Men krisen är inte över på grund av detta, det är viktigt att framhålla, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Många problem återstår att lösa, enligt Hermansson:

– Om man ska behöva komma överens i alla nationella parlament, och sedan ska Frankrike och Tyskland förhandla, då kommer det att ta tid vid varje kris. Man måste ha institutioner som gör att det snabbt kan tillföras stöd när det behövs.