Dow Jones industriindex backade med nära 2,0 procent och Nasdaqs kompositindex med 3,4 procent. Bank of America rasade med sju procent i den inledande handeln och Caterpillar med 4,1 procent.

I Brasilien öppnade börsen på minus 4,5 procent.

Europeiska centralbankens (ECB) stödköp av statsobligationer ledde till att de befarade jätterasen på börserna i Europa uteblev.

Men trots det växer nu risken för ett sammanbrott för euron, befarar ekonomer.

Farhågorna var stora när börserna öppnade på måndagsmorgonen. Många befarade ett sammanbrott efter kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors nedgradering av USA samtidigt som den europeiska skuldkrisen förvärrats.

Men börserna klarade sig hyggligt och i Milano och Madrid var det till och med tidvis plussiffror på aktiemarknaden, tack vare beskedet om stödköp av statspapper från Europeiska centralbanken (ECB). I Stockholm var det dystrare och skärmarna blinkade mestadels röda. OMXS-index hade fallit med 3,4 procent vid 16-tiden.

Räntan på italienska och spanska statspapper föll kraftigt efter ECB:s beslut att gå in och stödköpa. Räntegapet mot tyska statspapper sjönk från strax under 4 procent till under 3 procent.

Men även om trycket mot Italien och Spanien nu avtar är krisen i eurosamarbetet inte över. Italien och Spanien är inte räddade även om länderna nu har ECB på sin sida. Tvärtom ökar risken för att eurosamarbetet måste ändras i grunden.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, ser två vägar för eurosamarbetet. Antingen skrotas valutaunionen, eller så skapas Europas Förenta Stater. Och Bergqvist ser tecken på att en sådan fullskalig politisk union är på väg. Nästa steg borde därmed bli att diskutera en fiskal union med gemensamma skattebeslut.

- Där har till exempel ECB-chefen Trichet varit ute och vädrat tanken om att skapa ett gemensamt finansdepartement i Europa för att formera politiken. Har du tagit det steget är du ganska nära Europas Förenta Stater, säger Robert Bergqvist.

Samtidigt är de räddningsfonder, EFSF och ESM, som tidigare snickrats ihop inte tillräckligt stora för att ta hand om så stora länder som Italien och Spanien. Därför kommer de fonderna att behöva fyllas på ordentligt. Men det kommer att bli mycket svårt att få de 17 euroländerna att enas om att stoppa in ännu fler räddningsmiljarder i fonderna.

Under måndagen klargjorde en talesman för tyska förbundskanslern Angela Merkel att Tyskland inte vill fortsätta att bygga upp EFSF med ännu fler miljarder, rapporterar Wall Street Journal.

Enligt uppgörelsen i juli disponerar fonden 440 miljarder euro men den kommer inte att vara tillräcklig om stora länder som Italien eller Spanien skulle tvingas ställa in betalningarna.

Talesmannen gjorde klart att Tyskland ändå inte vill vara med om att fylla på fonden med mer pengar. Marknadsbedömare beräknar att fonden skulle behöva bli nästan tre gånger så stor för att klara påfrestningar från Italien eller Spanien.

Samtidigt förklarade Horst Seehofer, ordförande för Merkels systerparti i Bayern, CSU, att han också motsätter sig att ECB stödköper italienska och spanska statspapper.

- Om vi alltid reagerar på kriser genom att köpa obligationer eller bygga upp större fonder så kommer det inte att lösa problemet, det kommer att öka inflationen och det kommer inte att återskapa förtroendet på marknaderna, sade Seehofer till tyska TV-bolaget ARD.