Brevet som SvD Näringsliv tagit del av är adresserat till bolagens vd:ar. I brevet står bland annat att börsen ”under en längre tid noterat en negativ utveckling när det gäller information som de noterade bolagen lämnar kring order, investeringar och samarbetsavtal samt köp och försäljning av bolag och verksamhet”.

Det står också att väsentlig information ”på oklara grunder” utelämnas och bolagen uppmanas att se över de interna rutinerna kring utformning av pressmeddelanden.

– Vi försöker förutom detaljerad tillsyn fånga större områden där vi gör undersökningar. Vi har fått många frågor från bolagen hur man ska tolka de här reglerna och det finns mycket olika tilllämpning i marknaden, förklarar Annika von Haartman, övervakningschef för den nordiska börsen hos Nasdaq OMX.

Det som utelämnas kan vara ordervärde eller vem motparten är i en affär. Grundregeln är förstås att allt som är kurspåverkande ska offentliggöras.


Brevet är skarpt formulerat, varför valde ni den här typen av kommunikation?

– Det är beklagligt på ett sätt att det kan uppfattas som skarpt men samtidigt efterfrågas det av bolagen att vi är tydliga. Vi ville också vara proaktiva, ofta anklagas vi för att bara vara reaktiva.

Är det något aktuellt, till exempel finanskrisen, som ligger bakom den slappare informationsgivningen?

– Nej, vi vill bara friska upp minnet. Det är alltid en diskussion kring vad som är affärshemligheter. Det är en balansgång.

Har ni fått några reaktioner?

– Ja majoriteten har varit positiva, de vill ha den här tydligheten. Men vi har också fått frågor om ordvalet.


Kommer det leda till skärpning?

– Ja, det tror jag. Bolagen är villiga att diskutera.

Så ni kommer fortsätta kommunicera i den här lite mer uppsträckningsliknande formen?

– Jag är själv för den här typen av kommunikation. Det var ett av mina mål när jag tillträdde för 1,5 år sedan, att vi ska bli tydligare i hur vi jobbar och mer transparanta i hur vi tillämpar reglerna.


Är det en svår balansgång när ni övervakar era egna kunder?

– Min avdelning är helt oberoende från den affärsmässiga sidan. Jag kan tänka mig att om vi visat affärssidan det här brevet så skulle de ha åsikter om ordvalet.

Åsa Wesshagen är ansvarig för bolagsfrågor på Aktiespararna och tycker att Börsens formuleringar i brevet sticker ut.

– De tar bolagen i örat, det är lite unikt.


Hon har själv inte noterat någon tydlig försämring men menar att det går trender i hur mycket bolagen väljer att guida. Och tycker att de kunde ha varit bättre på det inför tredje kvartalet i år som bjöd på ovanligt många positiva överraskningar med kursrusningar till följd.

Det enda beslutet från Börsens disciplinnämnd som finns på området från senare tid är från 2009 och gäller Xano Industri som fick böta efter att vid ett par tillfällen 2006 och 2007 utelämnat köpesummor vid kurspåverkande företagsaffärer.


Ett annat exempel som det skrivits om i affärspressen är Ratos som valde att inte gå ut med informationen att portföljbolaget Hafa i augusti tappade sin största kund Bauhaus, som stod för 15–20 procent av bolagets intäkter.

I nättidningen Realtid.se försvarar Ratos vd Arne Karlsson beslutet att inte gå ut med ett pressmeddelande: ”Har man 20 innehav inträffar det ständigt saker av den här magnituden och vi kan inte dränka marknaden med löpande information om allt”.

Peter Rönström, mångårig småbolagsförvaltare på Lannebo Fonder har inte heller reagerat på någon försämring i informationsflödet från börsbolagen men passar på att skicka en annan känga till övervakningen.

– Kursrörelser innan några nyheter kommit är ett ständigt irritationsmoment och det har inte blivit bättre.


Ericssons informationschef Henry Sténson känner först inte igen att bolaget fått brevet från börsen. Men ringer senare tillbaka.

– Det här tolkar jag mer handlar om framförallt små bolag. Vi är vana vid att informera om den sortens verksamhet varje vecka.