Någonting fundamentalt har hänt. Det som i så många år har ansetts som en sanning, att aktier alltid är bäst på lång sikt, tycks inte längre gälla. SvD Näringsliv har sammanställt avkastningen för några välkända tillgångsslag de senaste fem och tio åren. Vi har valt guld, bostadsrätter, skogsfastigheter, obligationer och aktier (där aktieutdelningarna är inkluderad).

På fem år har Stockholmsbörsen gett i särklass sämst avkastning av de fem tillgångsslagen. På tio år är börsen näst sämst med en mycket blygsam avkastning på 74 procent för åren 2001 till 2011.

- Jag är tyvärr inte förvånad. Man ska ha klart för sig att det i börsens historia finns gott om långa perioder där aktier inte alls har gett någon bra avkastning, säger Peder Hasslev, vice vd och chef för kapitalförvaltningen på pensionsbolaget AMF som har 70 miljarder kronor investerat på Stockholmsbörsen.

Peder Hasslev tror ändå fortfarande på aktier på lång sikt. Problemet är bara, menar han, att många människor har fel uppfattning om vad lång sikt innebär.

- Många tycker tio år långt och jag kan förstå dem. Men flera studier visar att för att aktier ska ge mer pengar än räntepapper och andra tillgångsslag behöver du en helt annan tidshorisont. Då talar vi 30, ja kanske 40 år, säger Peder Hasslev.

Så om man söker bra avkastning för tio år är det inte givet att man ska investera i aktier?

- Nej, faktiskt inte. Det finns ingen statistik som säger att aktier är bättre än andra tillgångsslag på tio år.

Men luttrade aktieägare kanske ändå har skäl att hoppas på fest framöver. Under de senaste tio-elva åren har Stockholmsbörsen drabbats av tre rejäla börsras, år 2000, 2008 och nu i år. Talar det för en bred återhämtning kommande decennium?

AMF Pension tror dessvärre inte det.

- Vår slutsats är att vi kommer få leva i en värld där tillväxten och den årliga avkastningen på börsen blir betydligt lägre än vad vi har varit vana vid, 6-7 procent kanske istället för 10-15 procent. Vi kallar det för en lågavkastande värld, säger Peder Hasslev.

Osäkerhet och instabilitet talar för att bolagens vinstnivåer kommer att falla de kommande tio åren. Det är också viktigt att ha klart för sig att vinstmarginalerna och lönsamheten har legat på historiskt höga nivåer de senaste tjugo åren, enligt Peder Hasslev.

Johan Ekström, förvaltare av Rysslandsfonden Opal på EME Partners, är också avvaktande inställd till börsen. Han tycker att man ska sprida sina investeringar.

- Jag tror vi får räkna med lägre avkastning de kommande åren. Det är fullt möjligt att börsen om fem år står lägre än i dag.

Han pekar framför allt på den tunga skuldbördan hos såväl privatpersoner som stater i västvärlden, och att de senaste årens tillväxt till stor del beror på att vi har belånat oss mer än tidigare.

- Överkonsumtionen har pågått i tjugo år och har bekostats genom lån. Man har festat på krita helt enkelt. Nu kommer notan, säger Johan Ekström.

Mikael Stenbom är vd för RPM Risk & Portfolio Management. Det är en förvaltare som utnyttjar avkastningen från stora prisrörelser på internationella marknader. Oron vi nu ser över hela världen, menar han, orsakas av att den faktiska makrosituationen har varit så pass dålig med finanskris och lågkonjunktur. Den förväntade utvecklingen med många djupt skuldsatta länder inte är så mycket bättre.

Men det är inte bara avkastningen som bommat förväntningarna. Själva börsens natur och aktiers relation till andra tillgångsslag har också förändrats.

- Vi tror att en kombination av institutionella begränsningar och psykologiska faktorer kan förstärka nedgångar på börsen. Om en ökande andel av stora placerare världen över använder liknande riskmått, eller är föremål för samma regleringar kan detta leda till att allt fler gör samma sak vid samma tidpunkt. Detta minskar den marknadens effektivitet och kan förvärra redan stressade lägen, säger Mikael Stenbom.

Att börsen inte ger önskad avkastning för den risk investerarna tar innebär ändrade förutsättningar.

- Konsekvensen blir därför att den gamla sanningen att sprida pengarna på olika tillgångsslag blir allt viktigare för att få ned risken i portföljen. Att göra en avvägning mellan aktier och räntor räcker långt. Men idag finns även flera tillgångsslag tillgängliga i breda sparprodukter, som hedgefonder, råvaror och fastigheter. På detta sätt kan man få en jämnare avkastning över tiden, säger Katja Bergström chef för Handelsbanken Fonder.

Frågan är dock om det finns tillräckligt många olika korgar att välja mellan.


- De senaste tio åren ser vi en ökad samvariation mellan tidigare helt av varandra oberoende marknader och även mellan börsen och alternativa placeringsstrategier. Korrelationen har helt enkelt ökat, säger Mikael Stenbom.

Om aktier går ned samtidigt som till exempel råvaror, räntor och fastigheter är det ganska poänglöst att försöka använda fler tillgångsslag.


- Det är mycket svårare att diversifiera bort risker idag än tidigare. Det blir ganska tydligt när inte bara aktiefonder går ned i börsraset utan även hedgefonder som egentligen ska utvecklas åt motsatt håll, fortsätter Stenbom.