Avgiften är ytterligare ett led i att skapa ett mer stabilt banksystem, enligt Anders Borg.

– Bankerna får betala ett pris för att de utsätter Sverige för den här risken, säger Anders Borg.

Svenska banker finansierar sin utlåning genom sparares pengar på bankkonton, så kallad inlåning, och genom att låna pengar på kapitalmarknaden. Av marknadsupplåningen är cirka hälften eller totalt 1 500 miljarder kronor i utländsk valuta, enligt siffror från Riksbanken. En stor del är i dollar som lånas på kort sikt.

I orostider kan det bli svårt för bankerna att få tillgång till lån i dollar, vilket märkts i Europa under hösten. Både regeringen och Riksbanken har pekat på att detta innebär en stor risk.

I finanskrisens förra våg 2008 och 2009 tvingades Riksbankens kliva in och låna ut som mest 30 miljarder dollar till svenska banker. Som beredskap för en ny kris har Riksbanken byggt upp en stor valutareserv på cirka 300 miljarder kronor. Eftersom Riksbanken bara kan trycka kronor och inte dollar måste pengarna lånas upp till en kostnad.

Anders Borg vill nu att bankerna betalar denna kostnad.

– De svenska bankerna har alldeles för mycket av sin likviditet i utländsk valuta. Det vi får göra i en kris är att använda staten Sveriges goda namn så att vi kan säkra att det finns en dollarfinansiering för svenska banker och svenskt samhällsliv. På sikt måste vi komma bort från det här. Vi måste ha kapitalregler och likviditetsavgifter som gör att bankerna finansierar sig på ett mer hållbart sätt, säger Anders Borg.

– Jag kan tänka mig att vi gör något som påminner om stabilitetsfonden, det vill säga att vi lägger en avgift på bankerna och att den går till Riksbankens valutareserv. Den kan då förstärka framförallt dollarinnehavet, säger Anders Borg.

Vice riksbankschef Lars Nyberg har tidigare talat om att cirka två tredjedelar, eller runt 200 miljarder kronor, av Riksbankens nuvarande valutareserv hålls för att kunna stödja banker. Kostnaden för det beräknar han till cirka 800 miljoner kronor om året.

– Jag kan tänka mig att gå snäppet längre och införa en avgift som gör att vi bygger upp en valutareserv som är större än den är idag, säger Anders Borg.

Hur stor avgift kan det handla om?

– Det får man återkomma till. Pengarna ska läggas i valutareserven så att den på sikt blir starkare, säger Anders Borg.

Bankerna betalar redan idag en stabilitetsavgift på 0,036 procent av sina totala tillgångar. Pengarna läggs i stabilitetsfonden som kan användas för att skjuta till kapital i krisande banker. Avgifterna upgår till cirka tre miljarder kronor om året.

Enligt Anders Borg ska regeringen komma tillbaka i frågan.

– Nu har vi en kris som vi måste hantera de närmaste tre till sex månaderna. När vi är ur det måste vi återkomma till frågan om kapitaltäckning och likviditet.

Läs en längre artikel från Andreas Cervenkas möte med Anders Borg senare i veckan i SvD Näringsliv.