Borg (M) ser ett behov av att ytterligare stärka krisfonden EFSF, utöver de beslut som nu klubbas i allt fler nationella parlament i eurozonen.
- Ska man skapa lugn på marknaderna brukar det vara en bra utgångspunkt att man har så stora resurser att man kan hantera alla tänkbara problem.
Förutom EFSF-förstärkningen vill Anders Borg se att Internationella valutafonden (IMF) får mer resurser.
- Vi har nog anledning att se över vilken typ av resursförstärkning som på sikt kan bli nödvändiga.
- Ska man skapa en brandvägg måste det bygga på att ingen kan ifrågasätta att resurserna räcker till problemen man har att hantera.
Finansdepartementet föreslog så sent som i torsdags nästan en fördubbling av det svenska bidraget till IMF.
Bland ekonomer har det på senare tid spekulerats i att Grekland behöver mer eftergifter från privata långivare än de 22 procent i skuldnedtagning som man nu siktar på, enligt uppgörelsen från eurotoppmötet den 21 juli. En halverad skuldbörda är en nivå som ofta nämns.
Modellen som nu är på väg att genomföras bygger på räntesänkningar och förlängda löptider på den grekiska skulden och ska enligt grekiska tidningsuppgifter ha godkänts av drygt 90 procent av långivarna.
Finansminister Anders Borg ansluter sig till de bedömare som tror att bankerna kanske måste gå med på mer eftergifter än så, men han vill inte spekulera i hur mycket. Han tillägger att avgörandet till stor del ligger hos grekerna själva och att de måste bli bättre på att implementera utlovade åtstramningar.
- Inte bara till 70 eller 90 procent, utan till 110 procent.
Österrikes parlament godkände i dag med stor majoritet en förstärkning av EFSF. Österrikes garantiåtagande gentemot EFSF ökar från 12,2 miljarder euro till 21,6 miljarder euro.
Bland de 17 euroländerna är det i dagsläget bara i det slovakiska parlamentet, i oktober, som det ännu finns en tydlig risk för att EFSF-förstärkningen stoppas.
