Han betonade att det är "väldigt viktigt" att det handlar om "exceptionella lägen" och sade att vi är "en bra bit ifrån ett sådant läge nu".

På en fråga om hur ett "exceptionellt läge" ska definieras och hur man ska kunna veta om det handlar om en tillfällig kris och inte om en strukturomvandling svarade finansministern:

"Det är naturligtvis komplicerat. I grunden måste det handla om att varslen åker upp på den typ av helt unika nivåer som vi hade 2008, att man räknar med ett BNP-fall som är mycket kraftigt och det måste handla om att man gör bedömningar om att det inte är en strukturell kris", sade han.

Han tillade att man sen får se vad staten kan bära av detta och vad kan parterna bära. Det är naturligt att det är tre parter som tar gemensamt ansvar.

Enligt finansministern är det avgörande för regeringen att det också måste komma bredare avtalslösningar till stånd för att pressa ned ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten samt att få in utrikes födda på arbetsmarknaden.

"Det samlade resultatet av de här diskussionerna måste vara att vi ser lägre jämviktsarbetslöshet, högre jämviktssysselsättning och väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet, det måste utvärderas som en helhet", sade han.

I en debattartikel i Dagens Nyhets på onsdagen skrev bland andra Anders Borg att regeringen ska låta en utredning se över förutsättningarna för att införa ett system för korttidsarbete som ska kunna aktiveras nästa gång en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige.

Korttidsarbete innebär att de anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön när en kris slår till och efterfrågan faller kraftigt. Kostnaden bärs av tre parter: Arbetsgivare, arbetstagare och staten. Statens bidrag skulle vara i form av en kreditering mot arbetsgivaravgifterna.

Finansministern har tidigare sagt att förändringar i arbetslöshetsersättning skulle kunna vara ett sätt att bidra från staten, men betonade nu att det är väl känt att högre a-kassa leder till högre jämviktsarbetslöshet och lägre sysselsättning varaktigt.

"Ska det vara en del av den här typen av diskussioner måste vi se att det sammantaget blir så stora förbättringar av funktionssättet på arbetsmarknaden att den samlade effekten är att vi får lägre ungdomsarbetslöshet och högre sysselsättning", sade Anders Borg.

I sitt tal på Industridagen betonade finansministern också att målsättningen för regeringen är att sänka jämviktsarbetslösheten.

"Jag tror inte på låglönestrategier. Vi ska ha en höglöneekonomi med höga reallöneökningar över tid", sade han.

Till dem som efterlyser mer stimulanser i svensk ekonomi för att motverka konjunkturnedgången sade finansministern "Slå på TV:n" och tillade att han tror att de skuldtyngda länderna i södra Europa i dag ångrar sin "lättsinnighet".

Vid en pressträff med de fackliga företrädarna efter Anders Borgs framträdande sade IF Metalls ordförande Anders Ferbe att facken tror att deras partsgemensamma förslag till korttidsarbete skulle kunna bidra till att rädda kvar arbeten samtidigt som företagen får behålla kompetensen.

Enligt det mallavtal som en rad fackförbund inom industrin tagit fram skulle korttidsersättning ges i tre olika steg, 20, 40 eller 60 procent, under maximalt tolv månader per arbetsplats.

Enligt Anders Weihe, Teknikarbetsgivarna, skulle detta ske på ett väldigt flexibelt sätt, som passar de enskilda företagen bäst.

"Det är viktigt att kostnadsbesparingen blir stor och snabb", sade han, på grund av att likviditeten ofta blir ansträngd för företagen i stora nedgångar.

På en fråga varför staten ska delta, svarade Anders Weihe "eftersom industrin är ekonomins motor i Sverige" och att det därför är rimligt att hela samhället är med och stöttar denna viktiga sektor.

Han trodde inte att det kommer att vara svårt att urskilja om det skulle bli en sådan kris där avtalet skulle träda i kraft.