- Det är ett tecken på att den svenska modellen fungerar, säger han.
- När exporten i världen går ned mycket kraftigt och vi har en industri som producerar mycket inom fordonsindustrin och väldigt mycket insatsvaror till andra industriföretag och därtill relativt mycket råvaror, då får vi en nedgång i svensk industri som vi aldrig tidigare har upplevt och det skapar väldigt speciella förhållanden, säger Borg.
Samtidigt framhåller Anders Borg att det inte är regeringens sak att värdera innehållet i det avtal som Metall har slutit.
Men tycker du att innehållet i avtalet är bra för landet?
– I grunden är det bra när parterna gör upp, men nu handlar det om att Metall och verkstadsindustrierna gjort bedömningen att en minskad arbetstid kan vara en del i att möta den kraftiga nedgången i efterfrågan som finns i världsekonomin. Huruvida det är en lämplig lösning för andra avtalsområden, det måste i första hand vara en fråga som ställs till de parterna.
Men tycker du att det är bra att Metall har gjort det?
– Jag tycker att det är bra att man har slutit ett avtal, men jag kommer inte att kommentera det, på samma sätt som jag avstår från att kommentera andra löneavtal eller förhandlingar kring kollektivavtal när det gäller enskildheter. Svenska modellen bygger på parternas ansvar och varje gång politiker försökt gå in och ta över har det ställt till bekymmer, säger Anders Borg.
Men det kan väl leda till mindre konsumtion om lönerna minskar. Det gillar väl inte du?
– I grunden är det så att löneökningarna i svensk ekonomi tuffar på. Vi har en löneökningstakt som har dämpats något, men på de flesta områdena ligger den kring fyra procent. På lång sikt är det naturligt att vi har en löneökningstakt.
– Sedan kan man ha exceptionella omständigheter inom ett visst avtalsområde som innebär att de är beredda att diskutera sin arbetstid men det måste hela tiden göras av parterna och vi måste respektera det. Långsiktigt för Sverige ska vi räkna med stigande löner, säger Anders Borg.
Men du är inte orolig för att det kommer att leda till mindre konsumtion?
– Vi ska naturligtvis göra vad vi kan för att stadga upp svensk ekonomi. Vi ska, som vi gjort, tillföra mer pengar för att stärka efterfrågan, vi måste se till att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs för att volymerna inom de olika åtgärderna kan öka. Vi måste också se till att vi har beredskap att tillföra pengar framför allt till kommuner och landsting.
Samtidigt framhåller Borg nödvändigheten av försiktighet.
– Vi kan inte försätta oss i en sits där vi bränner av allt krut vi har, utan vi måste ha beredskap för att det här blir en rätt lång och tuff period. Det beror på att svenska offentliga finanser är mycket konjunkturkänsliga och att allmänheten måste kunna lita på att de grundläggande funktionerna i samhället, barnomsorg och sjukvård, inte drabbas av nedskärningar på grund av den här nedgången. Det är vårt första ansvar, säger Anders Borg.
Några besked om extra pengar till kommunerna kommer inte före regeringens vårproposition, eftersom det är först då en avstämning av de offentliga finanserna görs, framhåller han.
Farhågorna från vissa ekonomer att ett sådant här avtal kan innebära en broms för en naturlig strukturomvandling av svensk industri tar han lätt på.
- Det tror jag är en felsyn. Den här chocken vi nu får när industriproduktionen globalt sett faller med tvåsiffriga tal och vi ser väldigt kraftiga nedgångar i vissa branscher, den innebär ett enormt tryck på strukturomvandling, säger Anders Borg.
Även Volvo Personvagnar är positiva till avtalet.
- Det är ett väldigt pragmatiskt avtal. Det är mycket bättre att reducera kostnader än att säga upp folk, säger Stephen Odell, vd för Volvo Personvagnar, när TT möter honom på den pågående bilsalongen i Genève.
Förra året minskade Volvo sin personal med nästan en fjärdedel. Uppemot 6 000 personer måste sluta.
Enligt Steven Armstrong, operativ chef på Volvo PV, har ledningen och facket redan pratat i de termer, som det centrala avtalet öppnar för.
- Det är något vi redan har diskuterat så vi var nöjda med att se den centrala uppgörelsen. Nu ska vi se hur vi kan använda den lokalt, säger han.
Saab Automobile lade ner sitt kvällsskift i december vilket ledde till att 350 personer nu är övertaliga, enligt Saabchefen Jan Åke Jonsson. Sedan dess har försäljningen fortsatt att rasa. Men ingen har sagts upp. Trollhättefabriken håller sig fortfarande till det avtal som slutits inom General Motors Europa (GME) och som säger att ingen får sägas upp. Men nu när Saab är på väg att bli ett eget separat bolag kan situationen bli en annan.
- Avtalet som sådant är ett GME-avtal och gäller alla produktionsanläggningar. I en mera oberoende struktur får vi se vad som händer om vi skulle hitta en övertalighet. Det får vi diskutera med facket, säger Jan Åke Jonsson.
IF Metalls öppning för sänkt arbetstid och lön i kombination med utbildning är inget för tjänstemännen i TCO, enligt ordföranden Sture Nordh.
Han säger att det kan bli dyrt för den enskilde.
- Detta är ingen lösning på krisen, för att lösa den behöver vi stärka efterfrågan, säger Sture Nordh till TT.
Samtidigt säger Sture Nordh att han har en viss förståelse för IF Metalls avtal med industrin. IF Metall har erfarenheter av permitteringsavtal sedan tidigare och den djupa krisen som råder har helt enkelt tvingat in förbundet i avtalet.
Sture Nordh tycker dock att IF Metalls avtal har beskrivits fel. Det är, hävdar han, inte alls fråga om ett avtal som öppnar för generella lönesänkningar. Det är ett permitteringsavtal där kortare arbetstid och utbildning byts mot lägre lön.
- Jobbar man ska man ha lön enligt avtal, det är när man inte jobbar som man kan använda avtalet, säger Sture Nordh.
Ekonomer som TT talat med varnar för att avtalet kan vara ett farligt steg mot deflation i Sverige.
Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson menar att så kan ske om fler sektorer på arbetsmarknaden ingår motsvarande avtal om inkomstsänkningar.
- Uppgörelsen leder i första hand till en arbetstidsförkortning, som leder till sänkta inkomster och inte sänkta löner. Men det kan riskera att sprida sig och skapa ett klimat för inkomst- och prissänkningar, säger hon.
- Det finns en psykologi i det här. Acceptansen ökar för lägre löner och priser, tillägger hon.
Enligt Hermansson finns en negativ inflation på årsbasis redan inritad i de flesta prognoserna, då fjolårets höga råvarupriser och bolånekostnader nu jämförs med recessionens låga räntor och prisfall på råvaror.
- Deflationen kommer att vara här inom kort till följd av årseffekter. Det har vi redan räknat in, ned mot kanske minus 1,5 procent under några månader.
