– Jag tycker att allmänheten bör kontakta sina banker och fråga dem hur de ser på detta. Är miljonbonusar det viktigaste eller är det viktigare att man får ned boräntan, sade finansministern.

Bakgrunden är att Borg är missnöjd med bankernas avvaktande hållning till regeringens stabilitetsplan. Han vill att de går in ”brett” och ansluter sig fullt ut till det statliga systemet med bland annat lånegarantier. Det skulle, enligt Borg, skapa förtroende på finansmarknaden och därmed minska bankernas upplåningskostnader, vilket i slutändan ger lägre boräntor.

Borg antyder att bankernas avvaktande hållning beror på att de är måna om ”en handfull enskilda personers miljonbonusar”. Ett villkor för att få utnyttja de statliga lånegarantierna är nämligen att ingen bonus betalas ut.

– De får inte vara så att bankerna känner att de vill säkra sina ledningars bonusar och därför dröjer med att gå in, säger Borg.

Boräntorna har visserligen gått ned något den senaste tiden, men de rörliga räntorna ligger fortfarande ovanligt högt trots att Riksbanken sänkt räntan rejält den senaste tiden. Borg anser att boräntenivån i dag borde vara lägre.

– Det handlar om relativt begränsade sänkningar än så länge, säger han och lovar att dagligen följa ränteutvecklingen.

De stora bankerna försäkrar att boräntorna sänkts så mycket det går.

– Vi skär inte guld med täljkniv på våra bolån, säger Handelsbankens pressansvarige Bengt Carlsson.

Handelsbanken uppger att man tjänade 53 öre per utlånad hundralapp under årets tredje kvartal, vilket är en försämring jämfört med tidigare.

– Marknaden har nu kommit i ett läge där de rörliga räntorna inte längre följer Riksbankens reporänta eller Stibor såsom vi historiskt sett är vana vid. Alla banker påverkas av högre upplåningskostnader, säger Elisabeth Lennhede, pressansvarig på SEB.

Bankerna har också svårt att förstå Borgs kritik mot att de dröjer med att ansluta sig till stabilitetsplanen.

– Vi har hela veckan samlat information om planen och fick de sista detaljerna om den i dag fredag, säger Swedbanks presschef Anna Sundblad.

Riksgälden lade då fram de avtalstexter som bankerna ska skriva på när de ansluter sig till stabilitetsplanen, inklusive den lånegaranti som omfattar 1 500 miljarder kronor.

– Vi ser positivt på regeringens stabilitetsplan. Innan vi slutligen bestämmer oss för att gå med vad gäller garantiprogrammet vill vi först diskutera villkoren med Riksgäldskontoret, säger Elisabeth Lennhede.

Sent på eftermiddagen presenterade Riksgälden de avgifter som de fyra storbankerna ska betala för att deras upplåning med löptider på mellan ett och fem år ska bli garanterad, skriver Dagens Industri på nätet.

Swedbank får det största påslaget med 0,33 procentenheter. Därefter följer SEB med 028, Nordea med 0,26 och Handelsbanken med 0,25 procentenheter. Till påslagen ska även ett tillägg på 0,5 procentenheter läggas.