Regnet låg tungt över Harpsund där regeringen traditionsenligt träffas så här års för att gå in i skarpa budgetförhandlingar. Till skillnad från i fjol då Anders Borg talade om skuldstorm och skrev ner alla prognoser var det nu en mycket optimistisk finansminister. Han tecknade en ljus bild av det ekonomiska läget och lägger sig nu till med den absolut mest optimistiska prognosen av alla konjunkturbedömare.

Han tror att tillväxten ökar med 1,6 procent i år och 2,7 procent nästa år och han har nu hittat ett reformutrymme på 23 miljarder kronor 2013 och 27 miljarder året därpå. Det är betydligt mer än i juni, i Almedalen och för några veckor sedan.

• LÄS MER: ”De viktigaste frågorna på klassiska Harpsund”

Pengarna ska användas till så kallade långsiktiga framtidsinvesteringar. Att satsa nytt och få bort flaskhalsarna i infrastrukturen, att göra Sverige till en ledande forskningsnation igen och att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Det ska ske med lärlingssystem och fler platser på yrkeshögskolor. Dessutom ska bolagsskatten sänkas, men fördelningen av miljarderna till dessa områden är oklar. Besked ges i den färdiga höstbudgeten 20 september.

Vad reformutrymmet mer ska användas till var Anders Borg ytterst förtegen om. Kristdemokraternas krav om att höja lägstanivån i föräldraförsäkringen ville han inte kommentera. Han påminde däremot om att regeringen har tre vallöften att uppfylla - ett ytterligare jobbskatteavdrag, sänkt pensionärsskatt och höjd brytpunkt för statlig skatt. Reformer som kostar 17 miljarder om året.

Något jobbskatteavdrag eller höjd brytpunkt blir det inte nästa år, men den sänkta pensionärsskatten är fortfarande en het potatis i förhandlingarna. KD har inte gett upp om att få igenom den nästa år, men vill framför allt säkra att den sänks över huvud taget och då kan det kanske vänta till 2014. Särskilt som pensionerna i vilket fall som helst kommer att stiga mer än lönerna under nästa år medan det blir tvärtom valåret 2014.

Anders Borg har länge haft många kritiker, inte minst Internationella valutafonden, IMF, som pekat ut den svenska ekonomiska politiken som alltför snål. Sverige måste spendera mer för att hjälpa till att jämna ut de globala skillnaderna, hävdade fonden i en rapport.

– Motståndskraften i svensk ekonomi är större än vi räknat med. Och då kan vi trycka på med investeringar för en ökad global tillväxt, säger nu Anders Borg.

Jesper Hansson, prognoschef på KI - Konjunkturinstitutet - påpekar att finansministern ändrar sig snabbt.

• LÄS OCKSÅ: ”Jobbpakten kommer att dröja”

– Det fanns en rejäl skillnad redan förut mellan oss och regeringen om reformutrymmet men nu har den stigit ännu mer. Konsekvensen kan bli att åren efter 2014 blir desto tuffare, säger han.

Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, oroar sig för att regeringen är för optimistisk om arbetslösheten och inte gör något för att bekämpa den.

– Sedan kan jag inte komma ifrån att Anders Borgs prognoser verkar följa mandatperioderna mer än de faktiska konjunkturerna. Man kan ju bara ana hur det kommer att se ut valåret 2014, säger hon.