Men även ”om världsekonomin stannar” har Sverige marginaler för att agera, säger Borg.

Glädjekalkyler, enligt oppositionen.

- Vi presenterar året budgetproposition i mycket oroliga tider. Sverige kommer med den här budgeten att ha kanske Europas starkaste finanser, sade finansminister Anders Borg.

- Budgeten tar ansvar för de långsiktigt nödvändiga investeringarna. Men utgångspunkten är att vi är i ett bekymmersamt läge. Vi har länder som Grekland, Spanien och Italien som utgör stora källor till bekymmer.

Europa står förmodligen och stampar på 1 procent tillväxt under 10 år. Konkurrensen kommer nu i stället från Kina och det är den konkurrensen som svenska företag nu måste möte, enligt Borg, och USA och Kina kommer inte att kunna agera draglok. Men Sveriges motståndskraft har varit bättre än väntat.

- Även om det blir tvärstopp i svensk ekonomi, om världsekonomin stannar, har vi marginaler för att sätta in åtgärder. Riskerna för marknadsosäkerhet är små, säger Borg.

I år blir det underskott i de offentliga finanserna men sedan blir det överskott igen.

- Men balans i ekonomin uppnås först 2015 eller 2016. Att då lägga en åtstramande budget vore direkt olämpligt, enligt Borg.

Enligt finansministern står Sverige rustat för att kunna möta en djupare kris, typ finanskrisen 2008/2009.

Sveriges tillväxt väntas utvecklas svagt i år, med en ökning av BNP med 1,6 procent. Nästa år väntas BNP öka med 2,7 procent.

Anders Borgs prognos är samma bedömning som regeringen gjorde för en månad sedan. Men finansministern flaggar nu för att den inte håller. Risken för en ännu sämre utveckling ”dominerar i förhållande till huvudscenariot”, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Svensk ekonomi är ändå stark, enligt Borg.

- Vi har mångdubbelt högre tillväxtsiffror än övriga Europa. Och några negativa överraskningar har vi inte haft i de offentliga finanserna.

Kritiken lät inte vänta på sig. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, hävdade att det är mycket tveksamt om regeringen lyckas med att hålla ordning i de offentliga finanserna, förutom att regeringen dessutom misslyckas med jobbpolitiken.

- Vi oroas över att han baserar sin ekonomiska politik på prognoser som skiljer sig från alla andra bedömare. Det är snarare glädjekalkyler som ska passa regeringens småpartier, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesman Per Bolund.

- Jag vet inte vad det är för kristallkula som Anders Borg har tillgång till som ingen annan har, säger Bolund.

Enligt Vänsterpartiets Ulla Andersson ger regeringen åtminstone ett klart besked:

- Det är tydligt att Anders Borg har valt sida. Han väljer i och med den sänkta bolagsskatten att öka storföretagens vinster i stället för åtgärder mot arbetslösheten, säger Ulla Andersson.

- Därmed har han också valt bort reformer som skapar jobb, tillägger hon och ifrågasätter om sänkt bolagsskatt ens på sikt ger några fler jobb.

Regeringen tror att ekonomin börjar återhämta sig nästa år och 2014 tror Anders Borg på en tillväxt på 3,7 procent, enligt finansplanen. Även arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent nästa år till 6,7 procent 2014.

Sysselsättningen väntas öka med 0,4 procent i år och lika mycket nästa år för att sedan ta fart 2014, då den ökar med 1,3 procent.

- Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Samtidigt konstaterar Bergqvist att Borg bäddar in prognosmaterialet i stora nedåtrisker även om han inte låtit det påverka prognossiffrorna. SEB-ekonomernas egna tillväxtprognoser skiljer sig med runt en procentenhet från regeringens både för 2013 och 2014.

- Han tror på 2,7 procent och vi ligger på 1,5. Det är en stor skillnad, säger Bergqvist.

Borg reagerar kraftfullt mot dem som påstår att han skulle vara för optimistisk.

- Jag ser uppenbara risker för att vi får tillbaka orosvågorna. Att utmåla mig som optimist, det kommer ni att få besvärligt med, säger han.

Liksom SEB tror statliga Konjunkturinstitutet (KI) på betydligt lägre tillväxt än regeringen. Det handlar om genomslaget av regeringens egna reformer, jobbskatteavdraget, förändringar inom a-kassan och så vidare, säger KI-chefen Mats Dillén.

- Vi tror på relativt stora effekter men regeringen tror på ännu större effekter. Regeringen räknar till exempel med att arbetslösheten långsiktigt kan ligga runt 5 procent när ekonomin är i balans medan vi tror att arbetslösheten 2016 ligger runt 6,5 procent.

Det mesta av de nya satsningar på 23 miljarder kronor som Anders Borg presenterar är redan kända. Där finns bland annat satsningar på infrastruktur, sänkt bolagsskatt, fler utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga, samt mer pengar till forskning.

Bergqvist tycker att Borg är rätt ute när det gäller satsningarna och att han nu börjat spendera i stället för att hålla igen:

- Det är rätt ur ett konjunkturellt perspektiv, det lyfter tillväxten. Det är rätt ur ett finansiellt perspektiv, för räntorna är väldigt låga. Det är nu man ska låna pengar om man har underskott i budgeten.

- Det är också rätt ur ett strukturellt perspektiv. Han gör långsiktiga satsningar som på infrastruktur och på bolagsskatten. Det tror jag är jätteviktigt.

- Om tyngdpunkten den här gången ligger på en strukturellt orienterad politik kommer höstbudgeten som läggs nästa år nog att bli mer plånboksorienterad, säger Bergqvist.

Staten kommer att få in mindre pengar framöver. Intäkterna från inkomstskatten har reviderats upp, men det motverkas av att företagens vinstutsikter ser sämre ut. Dessutom bedöms skattereduktionen från rut- och rotavdrag öka, vilket drar ned skatteintäkterna.

Samtidigt bedöms utgifterna bli högre, till exempel för ohälsa, anhöriginvandring och pensioner.

FAKTA UR BUDGET OCH FINANSPLAN

- Regeringen tror på en arbetslöshet på 6,7 procent 2014. KI spår 7,7 procent.

- Regeringen bedömer att statsskulden sjunker stadigt för att landa på 28,1 procent av BNP år 2014 och 20,4 procent 2016.

- Inflationen tror regeringen ökar med 1,0 procent i år, 1,2 procent nästa år och med 1,7 procent 2014.

- Det strukturella sparandet i de offentliga finanserna nästa år kommer att ligga under nivån som behövs för att klara överskottsmålet. Det är motiverat ur ett ”stabiliseringspolitiskt perspektiv”, skriver regeringen.

- Åtgärderna i budgeten bedöms leda till att BNP-tillväxten blir cirka 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir cirka 17 000 personer fler 2014 än vad som annars varit fallet, står det i finansplanen.

- Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna varaktigt ökar sysselsättningen med cirka 223 000 personer på lång sikt.