Anders Borg hämtar kaffe i automaten. Koppen med hans namn visar en figur hämtad från en hällristning. En stridsman till häst, redo för anfall med spjutet i högsta hugg.

Finansministern, som för första gången efter valet ställer upp för en intervju om jobbfrågorna, visar vägen till sitt rum genom korridoren. Där hänger porträtt av företrädarna i allvarliga rader. Får Anders Borg bestämma dröjer det länge tills den tomma gluggen under Pär Nuder fylls på.

–Jag sitter gärna en mandatperiod till.

”Från kris till full sysselsättning” är den självsäkra titeln på årets budgetproposition. Men enligt Anders Borgs egen prognos är arbetslösheten 6 procent vid mandatperiodens slut.

Vilken nivå kallar du full sysselsättning?

–Det är svårt att bedöma. Men vi vet att Sverige historiskt och länder som inte avviker radikalt från oss åtminstone periodvis kommit ner runt 4 procent i arbetslöshet. Så det borde ju vara en ambition att...

Här hejdar sig finansministern och fortsätter:

–Låt oss säga att under den tid jag kommer att vara politiskt aktiv så kommer kampen mot arbetslösheten att vara den absolut viktigaste frågan.

Jobbpolitiken förde alliansen till Rosenbad och många siffror går regeringens väg. Tillväxten är hög och sysselsättningen ökar, eller som Anders Borg sammanfattade det vid ett seminarium i tisdags: Sweden has done well.

Så fort han hängt av sig kavajen plockar han fram powerpointbilderna. Anders Borg talar gärna om hur Sverige har klarat krisen oväntat bra. Jobbraset i anglosaxiska länder tar han som en bekräftelse på att uppluckrat anställningsskydd inte bäddar för fler jobb.

–Vi har under många år fått höra att om vi bara får en anglosaxisk arbetsmarknad ska vi få det så mycket bättre. Vår gamla nordiska modell var inte mycket att hänga i julgran.

Trots krisen har sysselsättningen ökat i Sverige, Tyskland, Finland och Holland sedan början av 2008, påpekar Anders Borg.

–Det är länder som har kollektivavtalsmodell, centraliserad facklig lönesättning, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en moderniserad välfärdsstat.

De närmaste åren räknar Anders Borg med att 100000–120000 fler får jobb varje år.

–Klarar vi det skulle jag vilja säga att man får omvärdera synen på hur den svenska modellen och våra reformer har fungerat.

Men arbetslösheten li gger i dag på en hög nivå, runt 8 procent. Omkring 400 000 var utan jobb i september. Är inte arbetslösheten regeringens ödesfråga?

–Jo, absolut. Den måste komma ner på det sätt som prognoserna visar, helst mer. Klarar vi flera år av stigande tillväxt och sjunkande arbetslöshet med bibehållen balans, då är det ett väldigt starkt skäl för att återväljas 2014.

När det gäller ungdomsarbetslösheten är Sverige långt ifrån bäst i klassen. Med 25 procent i september hamnar vi tvärtom bland de sämsta EU-länderna.

Regeringens satsning på halverad arbetsgivaravgift för unga verkar inte ha bitit?

–Det återstår att se. Jag tror att brister i framför allt utbildningen är en grundorsak till den höga arbetslösheten. Nu gör vi om gymnasiet och inför ett lärlingssystem. Men man måste vara ödmjuk inför att det kommer att dröja innan det slår igenom på arbetsmarknaden. Det krävs förmodligen en varaktig politik för att verkligen få in unga på arbetsmarknaden.

Anders Borg är arkitekten bakom alliansens arbetslinje, som enligt många kritiker mest handlar om att öka utbudet av arbetskraft och för lite om att underlätta att fler får jobb. Han tycker inte att kritiken är ”träffsäker” och räknar upp en rad åtgärder som nystartsjobb och instegsjobb för utlandsfödda.

Men någon större allmän sänkning av arbetsgivareavgiften ska företagen inte hoppas på, klargör Borg.

–Erfarenheten från både Sverige och andra länder med liknande arbetsmarknader är att en sänkning i huvudsak får genomslag först på vinsterna och sedan på lönerna och att effekterna på sysselsättningen blir i det närmaste obefintliga.

Förra mandatperioden rivstartade alliansen med en stor omläggning av a-kassan och senare även sjukförsäkringen. Den senaste budgetpropositionen däremot förebådar inga stora reformer.

Är idéerna slut?

–Nej, men vi måste säkra att vi återställer de offentliga finanserna. Vi behöver buffertar så att vi kan ha krispolitik också nästa gång det smäller. Vi har massor av saker vi vill göra, men först måste vi vara trygga med ordentliga överskott.

Du är en av regeringens mest respekterade personer. Finns det risk att bli övermodig då och lyssna för lite på kritiska röster?

–När man sitter i regeringen möts man ofta av kritiska frågor från intresseorganisationer, akademiker, utvärderare och medier. Det är så en demokrati ska fungera. Det är bra med en fördjupad utvärdering hela tiden.

–Politiken är en trial and error-process. Man försöker, man utvärderar, man anpassar. Det finns ingen perfekt politik. Man får ta till sig utvärderingarna och försöka göra anpassningar.