Regeringens plan är i stora drag redan känd och gäller så kallad medelfristig upplåning (med en löptid från 90 dagar upp till fem år).
Genom att garantera en stor del av denna marknad ska upplåningen komma igång. Tills nu har finansoron skrämt bort aktörerna från marknaden som i stor utsträckning endast litat på säkra statspapper.
Regeringen upprättar också en stabiliseringsfond dit alla aktörer på marknaden ska betala en årlig avgift. Den ska sedan användas när institut och banker råkar illa ut.
–Regeringen vidtar nu åtgärder för att underlätta bankernas upplåning på medellång sikt. Detta lägger grunden för att minska bankernas upplåningskostnader, ge lägre räntor och större tillgång till krediter för företag och hushåll, säger finansmarknadsminister Mats Odell.
Hans regeringskollega, finansminister Anders Borg, presenterade förslaget vid SCB:s 150-årsjubileum i Stockholm på onsdagen.
Anders Borg pekade först på orsakerna till krisen. Det handlar om bristfällig riskhantering och komplexa instrument som bidragit till turbulensen på den globala finansmarknaden. Girighet och kortsiktighet är också en del av förklaringen.
–Den viktigaste uppgiften nu är att återställa förtroendet, sa Anders Borg.
Krisen började i USA och Anders Borg var kritisk mot hur de styrande i USA till en början försökte lösa krisen. ”Det var en skolbok på hur man inte ska göra”.
USA försökte lösa problemen fall för fall, hade problem med att besluta om ett paket men har nu retirerat till att använda sig mer av den europeiska modellen. Vilket är helt riktigt enligt, Anders Borg.
I Europa har insatserna varit snabbare och mer korrekta. Gårdagens beslutade svenska stabilitetsplan är en del av den europeiska räddningsplanen.
Bankernas upplåning garanteras och ett ramverk för att stödja krisbanker skapas.
Den svindlande summan 1 500 miljarder kronor (vilket är nästan hälften av den svenska bruttonationalprodukten som är summan av alla varor och tjänster som produceras i Sverige) motsvarar den upplåning som förfaller de närmaste månaderna hos svenska banker och bolåneinstitut.
Garantin gäller obligationer, bankcertifikat och andra skuldförbindelser. Det är först när garantin utnyttjas som banker och institut ska betala en så kallad garantiavgift.
Enligt Anders Borg kommer alla svenska banker och bostadsinstitut att delta i garantiprogrammet.
–Det har egentligen inte varit någon tvekan om det.
Riksgälden administrerar stabilitetsplanens olika delar. När banker och institut deltar införs restriktioner för bonusar, optioner, löneökningar och avgångsvederlag.
