- Vi hade en stabilisering på marknaden. Men efter uttalanden som kom i samband med det förra europeiska rådet har de här problemen kommit tillbaka, säger han.

Han pekar inte ut någon vid namn, men det är framför allt Tysklands förbundskansler Angela Merkels regering som fört fram idéerna.

- Det har funnits enskilda medlemsländer som även offentligt drivit linjen att skuldomstrukturering står på dagordningen. Jag tror att det har varit en olycklig sak.

- Det vilar ett tungt ansvar på dem som har satt i gång den här diskussionen att se till att den avslutas på ett sätt så att vi får tillbaka stabiliteten.

Det kan i sak vara rimligt att privata investerare skriver av skulder om euroländer statsfinansiellt kollapsar, så att inte skattebetalarna får ta hela smällen, enligt Borg. Men diskussionen är för tidigt väckt.

- Det är en principiell diskussion som bäst förs när man har ett konkret förslag, som man kan redovisa, säger Borg.

- Om man för den diskussionen innan man har ett förslag bidrar man till att skapa en marknadsosäkerhet som är djupt olyckligt och som jag tror i det här fallet har bidragit till att vi fått de här akuta problemen.

Enligt Borg är det samtidigt avgörande att den irländska regeringen lyckas föra en trovärdig saneringspolitik med budgetåtstramningar.

- Nu gäller det att vi skapar en klarhet i vad som gäller på kort sikt, så att vi på det sättet kan bidra till att få en stabilisering av situationen på Irland, säger han.

Irland har inte ansökt om finansiell akuthjälp från EU, sade en talesman för kommissionen på ett pressmöte i Bryssel, enligt Reuters.

Uttalandet gjordes mot bakgrund av rykten på finansmarknaderna om att ett hjälppaket på 80 miljarder euro, 750 miljarder kronor, redan har beslutats och ska annonseras nästa vecka.

Konsekvenserna av den nya vågen av ränteoro i euroområdet, kan om den fortgår, snabbt driva upp boräntorna i Sverige, tror Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland (RBS).

Det handlar om en riskpremie av samma typ som slog till på marknaden efter Lehman Brothers-kraschen i september 2008.

Ett underliggande tryck uppåt på boräntorna har redan byggts upp i höst, som en direkt följd av att Riksbanken väsentligt minskat volymerna i sina billiga krediter till bankerna i form av så kallade repor.

Nu hotar dock en extern chock. Och vill det sig illa kan det gå snabbt, varnar Magnusson.

- Även bergsäkra papper som svenska bostadsobligationer tar oförtjänt stryk när paniken griper omkring sig, säger Magnusson.

- Det handlar inte om svenska bankers kreditvärdighet. Det är en ren risk-skräckeffekt, tillägger han.