Det är inte utan viss ironi som riskkapitalbranschens ifrågasatta ränteavdrag har sitt ursprung i den offentliga sektorn. I ett vägledande domslut tilläts Östersunds kommun i början av 2000-talet göra ränteavdrag när ett koncerninternt företag köpte ut ett kommunägt parkerings- bolag, vilket ledde till lägre beskattning.

Ränteavdragsrätten är nu en del av den svenska skattelagstiftningen, varför riskkapitalbolagens räntekostnader till koncernbolag på exempelvis Jersey eller i Luxemburg inte kan betraktas som olagliga. Däremot har Skatte- verket i ett par fall slagit ned på att internräntorna är för höga, vilket sänker bolagsskatten i Sverige. Processerna har varit långa och kostsamma.

Att i lagtext sätta stopp för ränte- avdrag i samband med transaktioner med lågskatteländer, vilket Anders Borg nu flaggar för att han är beredd att göra, är dock långt ifrån oproblematiskt.

–Det är ett väldigt svårt problem. Antingen tillåter du koncerninterna lån rakt av, och då finns alltid möjligheten att de utnyttjas för bra skatteplanering. Alternativt sätter du upp fasta kriterier för vad som är tillåtet ur avdragssynpunkt, men då är problemet att hitta sådana kriterier, säger Anders Hultqvist, professor i finansrätt vid Stockholms universitet.

Samtidigt finns risken att nya lagar slår mot verksamheter där avdragsrätten används i sammanhang som ur ett samhällsperspektiv skulle kunna betraktas som okontroversiella. Det kan röra sig om utländska bolag med filialer i Sverige, eller svenska koncerner med egna bolag i utlandet. Dessutom kräver en svensk lagändring följsamhet till EU-lagstiftningen. Att exempelvis förbjuda enskilda bolag från att verka från specifika EU-länder skulle direkt strida mot unionens diskrimineringsregler, menar Anders Hultqvist.

Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala Universitet, tror att så kallade underkapitaliseringsregler kan bli vägen framåt. Lagstiftningen finns i bland annat Danmark och Storbritannien, och innebär att lån- tagande företag som har en för stor del lånat kapital i förhållande till eget kapital, tvingas betrakta räntekostnader som utdelning.

–Jag tror för egen del att regler mot underkapitalisering vore ett bra alternativ, för de kan utformas på ett relativt precist sätt, säger Mattias Dahlberg.

Problemet, tillägger han, är att en sådan lagstiftning sannolikt bara är tillämplig i länder utanför EU. Eftersom många risk- kapitalbolag sätter upp sina strukturer utifrån EU-landet Luxemburg är det alltså inte säkert att en sådan lösning skulle adressera problemet i sin helhet.