Det låga ränteläget bäddar för att en ny bubbla byggs upp på bostadsmarknaden. Det är Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson som höjer ett varningens finger för vad som kan ske om utlåningen fortsätter i nuvarande takt.

–Ju högre skuld vi tar, desto svårare blir det att bära den när räntan väl stiger, säger Cecilia Hermansson.

Hon konstaterar att vi har en starkare kreditgivning i år mot ifjol. Under augusti i år var den 8 procent högre än under förra året. Då hade vi en styrränta på 4,25 procent. Hon varnar för att hushållen får lite för stora skulder. Det är lätt att låna lite för mycket pengar när kostnaden för lån är låg.

–Att bjuda ytterligare en miljon på ett hus innebär en ökad kostnad på ungefär 35 kronor extra om dagen. Då känns det inte så svårt. Men vad händer när räntan går upp? frågar hon retoriskt.

Det finns risk för att räntehöjningen kan gå fortare än vad Riksbanken själv har sagt. Och då finns det en del hushåll som har utgått från lite för låga räntor i sin privatekonomiska planering, menar hon.

–Det räcker kanske med en 4-procentig styrränta för att några hushåll ska få det svårt att klara betalningarna.

Den springande punkten är arbetslösheten. Även om bankerna ställer krav på den som tar lån idag är det inte någon – varken banken eller hushållen – som vet vem som blir arbetslös framöver.

–Arbetsmarknaden är ett reellt hot. Även om vi ser ljusningar i konjunkturen ökar arbetslösheten och det är svårt att avgöra vem som ska bli arbetslös, säger Cecilia Hermansson.

Även Danske Bank ser risker med den ökade skuldsättningen. I en ny rapport från banken skriver man att de senaste 15 årens positiva utveckling på bostadsmarknaden är över. Dels beror det på att engångseffekten då vi gick från högräntepolitik till lågräntepolitik i början av 1990-talet, vilket gav en positiv prisutveckling, är slut. Men också på den rådande konjunkturen.

Enligt Danske Bank måste bankerna nu anpassa kreditbesluten efter svenskarnas långsiktiga inkomstutveckling.

–Just nu handlar det om hur bankerna ska bete sig när det gäller utlåning. Priset på bostäder är för ansträngt just nu och då måste bankerna ta sitt ansvar för att minska belåningsgraden, säger chefsekonom Roger Josefsson som menar att bostadspriserna i extrema fall kan falla upp mot 20 procent på kort tid, men anpassningen kan lika väl ske genom en längre period av stillastående huspriser samtidigt som de reala inkomsterna stiger till en nivå där inkomster och bostadspriser återigen är i balans.

Om hushållen uteslutande fokuserar på kassaflödet under kort sikt snarare än inkomsten över hela livscykeln väljer de det som är det billigaste lånet här och nu, vilket idag är rörlig ränta. Men då bortser man från det sparande som behövs för att upprätthålla konsumtionen vid högre räntor, en eventuell arbetslöshet eller när man går i pension.

Detta beteende, menar Roger Josefsson, har man kunnat se de senaste 20 åren men problemet nu är att bankerna kanske inte bör gå kunderna till mötes när de vill ha rörlig ränta eller amorteringsfrihet.

–På sikt skulle vi vilja se mer fasta räntor eller ett ökat sparande av det ökade konsumtionsutrymme som en låg rörlig ränta ger. Och just nu bör man som bostadsägare överväga en bunden ränta eftersom även dessa kommer att stiga när de rörliga räntorna går upp.

Johan Javeus, ekonom på SEB, är däremot inte lika oroad. Han konstaterar att de låga räntorna ger en skjuts på bostadsmarknaden, men oroas inte för att hushållen lånar mer än de klarar av.

–Vi hade ett dystrare scenario för bostadsmarknaden tidigare under året. Vi tror nu att priserna utvecklas i en lugn takt, men dämpas när räntan går upp. En nedgång i bostadspriserna är ganska naturlig om arbetslösheten då är fortsatt hög.