Under hösten har bostadspriserna gått ned i hela Sverige. På ett år har villapriserna sjunkit 5 procent och bostadsrätterna tappat hela 10 procent.

Även under december pekade prisutvecklingen för villor nedåt, jämfört med priserna under november. Snittpriset på villor minskade med 2 procent i landet. Och snittpriserna på bostadsrätter stod still jämfört med priserna under november. Det visar siffror från Mäklarstatistik, som är fastighetsmäklarnas sammanställning av sålda objekt.

Den som vill leta positiva signaler kan glädjas åt att bostadsrättspriserna i centrala Stockholm har gått upp något under december, likaså har priserna i centrala Malmö gått upp. Men i centrala Göteborg fortsätter priserna att sjunka.

Statistiken från december ger en splittrad bild av marknaden. Det är svårt att dra några slutsatser åt vilket håll vi är på väg, skriver Per Johnler vd för Fastighetsbyrån i en kommentar till sammanställningen.

Enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är botten på bostadsmarknaden inte nådd ännu. Han spår fortsatt nedåtgående priser. Den lilla uppgången på bostadsrätter i Stockholm betyder inte att prisutvecklingen har bytt riktning.

– Man kan inte avgöra det på en månad utan man måste se utvecklingen under fler månader i rad. Uppgången kan bero på årsskifteseffekter, antalet sålda objekt, eller något annat, säger Robert Bergqvist.

Han tror inte att räntesänkningarna kommer att uppväga de problem som många hushåll kommer att få i och med försämringen på arbetsmarknaden.

– Vi har fått ett snabbstopp i industrin, med snabbt växande arbetslöshet. Jag tror den kommer att ha en avkylande effekt på bostadsmarknaden. Jag tror på ett prisfall på 15 procent i genomsnitt.

Varslen har ju duggat tätt under hela hösten. Varför har inte detta redan slagit igenom på bopriserna?

– Det finns ett krismedvetande hos hushållen, men så länge man ser problemen på avstånd agerar man som vanligt. Det är först när fler i bekantskapskretsen som blir arbetslösa eller att man själv blir det som problemen blir mer verkliga. Då ser vi nästa effekt av krisen.

En annan faktor än arbetslösheten som påverkar bomarknaden på lång sikt är möjligheten att få låna pengar. Eftersom den globala kreditmarknaden krymper tvingas alla som vill låna pengar konkurera hårdare om en minskande mängd pengar. I konkurrensen finns kommuner, stater, företag och privatpersoner. Hur bankerna och låneinstituten väljer att prioritera återstår att se.

– Det här är okänd och oprövad terräng. Alla kommer inte att få tillgång till pengar, och det blir svårt för tillgångspriserna hålla sig kvar på höga nivåer.

Enligt Robert Bergqvist kan så mycket som 20 procent av utestående krediter kan behöva bantas bort. Bantning kommer att ge stora avtryck på ekonomisk tillväxt och tillgångspriser.

Även hushållen är pessimistiska om prisutvecklingen. En övervägande majoritet, 62 procent, spår att bopriserna ska falla under året. Dock är det något färre än under december. Då trodde drygt 70 procent att priserna skulle falla. Det visar SEB:s boprisindikator som bygger på intervjuer med 1002 personer. Undersökningen gjordes den 2 till 8 januari.

Se hela statistiken på www.maklarstatistik.se

Läs mer om boprisindikatorn på www.seb.se