Samtidigt som det har duggat tätt med negativa nyheter under de senaste dagarna – ökat antal som ansöker om arbetslöshetsstöd, nya rekordnivåer i antalet bostadsutmätningar, en accelererande inflation med mera – börjar nu de dyra champagneflaskorna att korkas upp kring Manhattans nedre gator. Skälet är den undersökning Wall Street Journal låtit göra och som visar att bonusfesten i år kommer att vidgas – från att ifjol ha legat på 139 miljarder dollar väntas den nu landa på 144 miljarder. Summan överstiger bonusnivån från 2007–då krisen ännu inte hade slagit till med full kraft, sänkt bjässar som Lehman Brothers och skapat allmän världs- oro – med cirka 9 miljarder dollar.
Ställs bonusarna mot före- tagens intäkter framträder en annan bild. I undersökningen, där 35 finanshus har granskats, framkommer att bonusarna för 2010 kommer att utgöra 32,1 procent av intäkterna, exakt samma siffra som i fjol men under 2007 års nivå på 36,0 procent.
Kritiken har dock inte låtit vänta på sig. När NY Daily News nyligen bad vanliga människor att kommentera bonussummorna strömmade svaren fram av typen ”Det är en örfil” och ”Jag tycker inte att vi ska investera mer i Wall Street. Jag tycker vi ska investera i människor som saknar pengar”. Jim Cramer, ledare för CNBC:s något udda ekonomiprogram Mad Money, formulerade sig så här:
–Var är skammen? Var är ödmjukheten? De flesta av de här företagen skulle inte ens existera om det inte vore för räddningspaketen från den amerikanska regeringen.
En av de finanskoncerner som faktiskt förväntas sänka sina utbetalningar i paritet till intäkterna är Citigroup, till 12 procent ägt av staten. Samtidigt som intäkterna förutspås öka med 4 procent skär företaget ner på sina bonusprogram med 8 procent. Motsatt väg har bland annat storbanken Goldman Sachs valt. Där väntas årets intäkter minska med 13,5 procent i förhållande till 2009 – från 45,2 miljarder dollar till 39,1 – samtidigt som ersättningarna ökar med 3,7 procent till 16,8 miljarder dollar.
–Så länge som institutionerna inte ändrar fokus från att generera mer intäkter till ett långsiktigt värde för aktieägarna, så kommer vi att få se de här vansinniga nivåerna, säger Charles Elson, vd på Weinberg Center for Corporate Governance.
Ett vanligt försvarsargument som finanshusen på Wall Street drar fram i sammanhang som dessa – så också nu – är att bonusarna är nödvändiga för att företagen ska kunna behålla den allra bästa kompetensen. Utan de massiva bonusarna, som vanligtvis betalas ut i januari, skulle de främsta komma att lämna för företag med högre ersättningar.
Undersökningen presenteras bara några månader efter det att USA:s president Barack Obama undertecknat en finansreform med syfte att bland annat minska de gigantiska utbetalningarna på Wall Street. Och även om själva totalsumman har ökat mellan 2009 och 2010 så har också företagen anammat reglerna, enligt undersökningen, och allt fler istället valt att dela ut aktier i företaget. Dessa ska under en förutbestämd tid ha ett slags säljförbud, vilket är tänkt att minska jakten på snabba vinster och istället öka medvetenheten om företagets långsiktiga hälsa.
Fotnot: Enligt SCB uppgick den årliga lönesumman i Sverige till 1742 miljarder kronor år 2008.
Bonusutvecklingen i USA (i miljarder dollar ).
År Intäkter Bonusar Bonus i procent av intäkt
2007 376,1 135,4 36,0
2008 359,7 121,9 33,9
2009 433,1 138,9 32,1
2010* 448,3 144,1 32,1
*Prognos.
