Det är ett lagförslag som är späckat av valfläsk som representanthuset nu har uppe till debatt och som kammaren förmodligen kommer att rösta om under fredagen.
Finansminister Paulsons första förslag var på två och en halv sida. Den inskränkte sig till en begäran om att med praktiskt taget fria händer få använda upp till 700 miljarder dollar för att köpa in ”skämda” bostadslån och andra värdepapper som idag ingen vill ha och som är potentiellt förödande kreditförluster för finansföretagen.
Den lagtext som representanthuset sa nej till i måndags hade växt till 110 sidor. Där ingick bland annat en skärpt kongressövervakning av Paulsonplanens tillämpning.
Och den skrivning som senaten - med röstsiffrorna 74-25 - godtog natten till torsdagen, svensk tid, är mer än 450 sidor tjock.
Bland det som hakats på i senaten och som nu går vidare till representanthuset finns - till största delen ofinansierade - skattesänkningar för både företag och hushåll på sammanlagt 150 miljarder dollar. Bland annat i form av lättnader i den amerikanska motsvarigheten till värnskatten (alternative minimum tax, AMT). 24 miljoner medelklasshushåll slipper betala sammanlagt 65 miljarder dollar i AMT i år om förslaget går igenom.
Dessutom höjs insättargarantin i bankerna från 100 000 till 250 000 dollar. Och det är något som landets många småbanker lobbat hårt för. En tidigare krisinsats från finansdepartementet var att utsträcka garantin till de penningmarknadsfonder som är en konkurrent till småbankerna om spararnas pengar.
Måndagens omröstning i representanthuset slutade med en majoritet på 228-205 för nejsidan. 140 demokrater men bara 65 republikaner stödde Paulsonplanen. Jasidan behöver alltså ”omvända” 12 nejsägare förutsatt att ingen i det egna lägret byter sida.
”Med de förbättringar som senaten har gjort tror jag att medlemmar av bägge partierna kan stödja det här lagförslaget”, förklarar president George W Bush i en kommuniké.
Även andra ledande förespråkare för Paulsonplanen uttrycker sig försiktigt optimistiskt. Med betoning på försiktigt. Erfarenheterna från i måndags förskräcker. Nejmajoriteten väckte häpnad i såväl kongressen som på finansmarknaden där USA-börserna efter en massiv säljvåg slutade dagen på det största minus som noterats sedan ”den svarta tisdagen” 1987.
”Det är troligare än tidigare att förslaget går igenom. Men det är fortfarande ovisst”, sa demokraten Barney Frank, ordförande i husets finansutskott i en CNN-intervju.
”Den främsta skillnaden är verkligheten själv. Jag tror inte det är möjligt idag att avfärda domedagsprofetiorna om vad som väntar om vi inte gör något”, förklarade han.
Och gårdagens marknadsutveckling gav syn för sägen. Den redan höga interbankräntan Libor - den ränta som bankerna betalar när de lånar ut pengar till varandra - fortsatte att krypa uppåt för fjärde dagen i rad. Ett tydligt tecken på att hela kreditmarknaden fortfarande är djupfryst. Alla samlar på sig likviditet, ingen vill låna ut och misstänksamheten är monumental.
Wall Street Journal försåg också finansmarknaderna med en ”snackis”. I takt med att recessionshotet ökat har centralbanken, Fed, allt mer allvarligt börjat överväga en räntesänkning - även om krispaketet får kongressens klartecken, förklarade tidningen utan att ange några namngivna källor.
