Amortering har blivit det nya modeordet. Efter flera år utan några krav på att bolånetagare ska betala på sina lån, så höjs nu rösterna för att införa amorteringskrav – även bankerna själva talar nu om detta i positiva ordalag. Nyligen, när riksbankschefen Stefan Ingves infann sig i riksdagens finansutskott, slog han ett slag för amortering och poängterade att även bankerna måste ta ansvar för den skenande skuldsättningen.
Det finns skäl till det. Ny statistik visar att utlåningen till svenska hushåll ökade med 50 miljarder kronor under årets tredje kvartal till 2476 miljarder kronor. Den årliga tillväxttakten ligger på nära 9 procent. Sedan oktober 2008 har hushållens lånestock ökat med 364 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 17 procent.
Stefan Ingves har tidigare uttryckt sin oro över hushållens skuldsättning och säger att den stark bidragit till att han ställt sig bakom den förra och kommande räntehöjningar. Han ser nämligen risker för att finansiella obalanser uppkommer på sikt.
För att stävja utvecklingen krävs fler åtgärder, enbart räntevapnet räcker inte. Det menar inte bara riksbankschefen, utan även flera bankekonomer som Cecilia Hermansson och Robert Bergqvist.
• Bolånetaket är en sådan åtgärd. Det infördes i oktober och innebär att en lägenhet eller villa inte får belånas med mer än till 85 procent.
Men ingen av de fyra storbankerna säger sig se något i sin interna statistik som skulle tala för att hushållen minskade sin utlåning under oktober på grund av den nya regeln. Inte heller verkar behovet av att låna mer än 85 procent av husets värde vara särskilt stort. På Nordea uppger man att det rör sig om ett par hundra fall sedan bolånetaket infördes i oktober och på Swedbank är det bara 0,3 procent av kunderna som tar blancolån, dyrare lån utan säkerhet, i bostadsaffärer.
Även Finansinspektionen, som skapat lånetaket, menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om effekterna. Först om ett år ska en utvärdering göras. Och har inte bolånetaket haft någon verkan tillkommer andra regleringar.
• Amorteringskrav på bolånen har visserligen diskuterats ända sedan Finansinspektionen presenterade sitt förslag om att införa ett bolånetak, men de senaste veckorna har diskussionen tagit ny fart.
Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson delar Ingves oro för den ökade skuldsättningen och menar att nu är viktigast att bromsa utvecklingen. Amortering är ett sätt att få bolåntagare att inte skuldsätta sig för högt.
– Vi har en rådgivningslag. Man kan se till att man banken har skyldighet att informera om just amortering och upprätta en amorteringsplan. Det är ett första steg och bättre än att inte göra något alls, säger hon.
• Minskade ränteavdrag är ytterligare ett verktyg att ta till och här är det upp till finansdepartementet att bidra för att minska riskerna för att svenska hushåller skuldsätter sig för högt. Ränteavdragen är utformade efter den gamla fastighetsbeskattningen, som låg långt högre än i dag. Cecilia Hermansson är kritisk till att skattesystemet fortsätter att subventionera de som tar stora lån och vill se en skattereform. Hon anser att det är orimligt med en så låg fastighetsbeskattning i kombination med möjligheter till stora ränteavdrag.
Även Robert Bergqvist anger förändrade skatter som en möjlig väg och bedömer att Sverige kommer att få draghjälp i ämnet av den internationella diskussion som nu förs om alternativa instrument för att reglera skuldsättning, vilket var ett ämne på senaste G20-möte.
Cecilia Hermansson hänvisar till internationella ekonomer som påpekar att små länder inte har råd med obalanser, utan måste ha stabilitet för att klara sig.
Svenskarnas skuldnivåer lyser som varningslampor på kontrollbordet, säger Bergqvist. Kredittillväxten bör ligga i linje med resten av ekonomin. Men just nu växer skulderna mer och detta kan inte fortgå. Det är alla överens om.
Men hur länge kan skuldtillväxen ligga på 8–10 procent, utan att det är någon fara? Det är svårare att få svar på. Ingen kan heller ge svar på hur länge det tar innan nya regleringar kommer på plats. Att de kommer är de flesta dock ense om.
– Vi har slagit in på en väg som leder åt fel håll. Spelreglerna för att låna pengar kommer att ändras, säger Robert Bergqvist.
