Sommaren 2008 skedde över 99 procent av all handel i Ericssonaktien på Stockholmsbörsen. Två år senare handlas samma aktie på sex olika marknader, och inte mindre än 30 procent av handeln har flyttat till uppstickare som Londonbaserade Chi-X och Bats Europe. Men det står inte ett ord om detta i Ericssons årsredovisning. Inte heller på hemsidan går det att läsa sig till att handeln i aktien förändrats i grunden.

– Nej, hittills har vi inte redovisat någon annan handel, utan bara fokuserat på omsättningen över Stockholmsbörsen, säger Åsa Lindeskog, chef för investerarrelationer på Ericsson.

Varför kan hon inte svara på, utan hänvisar till att hon tillträdde först efter att fjolårets årsredovisning publicerades.


Detta är dock inte alls unikt för Ericsson, utan återkommer i flertalet stora svenska börsbolag. Bara tre av 55 svenska storbolag berättade i den senaste årsredovisningen att aktien handlas på fler marknader än Stockholmsbörsen. Bara sju av dem redovisade den fullständiga omsättningen i aktien.

– Det viktigaste för oss är att veta vem som äger aktierna. Sen är det inte en så våldsamt stor sak var de handlas, säger Rodney Alvén, chef för investerarrelationer på Nordea, ett av bolagen som inte informerar ägarna om de nya förutsättningarna.

Han är dock bekant med frågeställningen och menar att nästa årsredovisning kan förväntas innehålla bättre information.


På det stora hela tycks dock börsbolagen inte förstå det problemet i att inte redovisa all handel i sina respektive aktier.

– Det är en oerhört viktig fråga. Om du driver ett börsnoterat företag och vill marknadsföra aktien, så finns det institutionella aktörer som inte kommer att vilja handla om inte omsättningen är tillräckligt stor, säger Steve Grob, chefstrateg på brittiska Fidessa, och som länge följt utvecklingen inom den europeiska aktiehandeln.

Faktum är att omsättningen i många svenska börsföretag kan vara 50 procent högre än vad som framgår av årsredovisningar och hemsidor, givet att en tredjedel av handeln sker utanför Stockholmsbörsen.

– Du riskerar underskatta likviditeten i den egna aktien, vilket kan skrämma bort investerare, fortsätter han.


Martin Petersson, vd för Halvarsson och Halvarsson, som hjälper företag med finansiell rapportering, ser ett annat problem.

– Ur ett jämförelseperspektiv kan det se ut som att handeln har gått ned kraftigt i en viss aktie bara för att man inte tar hänsyn till all handel. Utan att veta säkert utgår jag från att många helt har förbisett detta problem, säger han.

Om handeln i en aktie successivt flyttar till andra marknader, menar han, kan aktieägarna luras till att tro att omsättningen i aktien minskar om bolaget bara förser dem med information från Stockholmsbörsen.


Det är dock inte bara börsbolagen som uppenbarligen har haft svårt att förstå och anpassa sig till det nya värdepapperslandskapet. Även dagspressen, som i närmare hundra år publicerat börskurser och omsättningssiffror, går kvar i gamla hjulspår. Hittills har ingen svensk tidning börjat publicera fullständig statistik, och den som vid frukostbordet tar del av gårdagens omsättning på börsen kan således få tal som är hela 50 procent för låga. Svenska Dagbladet utgör inget undantag. Detta, menar Steve Grob, är ett betydande hinder.

– Det här kommer tyvärr inte ändras förrän media vaknar och börjar publicera hela volymer. När tidningar som exempelvis Financial Times kommer igång så kan vi nog få se en förändring, säger han.