Flera av Sveriges största industribolag släppte ut mer koldioxid under 2008 jämfört med föregående år. När SvD Näringsliv tidigare skrev om storbolag som tjänar miljontals kronor vid försäljning av utsläppsrätter försvarade både industrin och miljöminister Andreas Carlgren siffrorna med att deras överskott av utsläppsrätter har blivit större på grund av att de släpper ut mindre.

Men Naturvårdsverkets statistik över bolagens tilldelning av utsläppsrätter och de faktiska koldioxidutsläppen visar att utsläppen i många fall ökade ifjol. Samtidigt fick flera av dessa bolag en större kvot utsläppsrätter av Naturvårdsverket – gratis.

Inför den andra perioden av EU:s handelssystem med utsläppsrätter, 2008–2012, fick bolag som Cementa, Höganäs och SSAB ett mycket större antal utsläppsrätter än under den första perioden, 2005–2007. Samtidigt ökade deras totala koldioxidutsläpp, trots att systemet med utsläppsrätter är tänkt att minska utsläppen.

Dessa bolag har också tjänat stora summor på att sälja överskott av utsläppsrätter. Ståljätten SSAB har endast under årets första kvartal tjänat 140 miljoner kronor vid försäljning av utsläppsrätter. Och denna vinst i kombination med valutavinster räddade SSAB undan förlust.

–Det är inte rättvist att de som släpper ut mest får högre tilldelning. Eftersom utsläppsrätterna är gratis fungerar det som ett slags statsstöd för dessa bolag, säger Martina Krüger, ansvarig för klimat- och energifrågor på Greenpeace.

Trots att SSAB hade ett överskott av utsläppsrätter på närmare 1 miljon ton varje år 2005–2007 har företaget fått utökad tilldelning 2008–2012 med drygt 500000 utsläppsrätter årligen. Företaget beräknade att deras produktion skulle vara högre under denna handelsperiod. Med i beräkningarna är även Lulekraft AB som får utsläppsrätter av SSAB enligt den mängd processgas som bolaget levererar till Lulekraft.

Men Martina Krüger är kritisk:

–Om bolagen vet att de får ökad tilldelning under fem års tid låter de bli att investera i ny miljöteknik. Och om man ger utsläppsrätter så generöst som Sverige gör skapas en säljmarknad och ingen behöver köpa, säger hon.

Tilldelningen för åren 2008–2012 bestämdes redan hösten 2006. Då fick svenska bolag presentera en prognos över hur mycket koldioxid de planerade att släppa ut. I beräkningarna tog man även med företagens genomsnittliga utsläpp av koldioxid under åren 1998–2001.

Det är inte bara stora bolag som har fått fler utsläppsrätter. Mindre anläggningar som Perstorp Oxo AB och Uddeholm Tooling AB har också fått rätt att släppa ut mer.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har enligt förordningen om handel med utsläppsrätter ansvar för att göra korrekta bedömningar av företagens prognoser och därefter fastställa tilldelningen.

–Det är inte tilldelningen till enskilda företag som räknas. Själva poängen är att det svenska utsläppstaket har sänkts. Och vi medverkade till att taket skulle sänkas inför denna handelsperiod, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Lars Westermark är enhetschef på Naturvårdsverket. Han säger att myndigheten inte har möjlighet att påverka lagstiftningen och förändra kvoterna i efterhand.

–Det viktigaste är att de totala utsläppen minskar inom EU och inte i enskilda länder. Taket för tilldelningen är bestämt sedan länge, säger han.

Den sammanlagda svenska kvoten av utsläppsrätter är 22,5 miljoner ton per år. Utav dessa är drygt 1,5 miljoner en reservpott som nya anläggningar eller befintliga anläggningar som utökar produktionen kan ta del av.

Att enbart SSAB:s överskott är nästan lika stort som reservpotten var inget som togs hänsyn till när Naturvårdsverket och Energimyndigheten bestämde spridningen av utsläppsrätter för den pågående handelsperioden.

–Jag tycker att det behövs förbättringar inom systemet. Inför nästa period hoppas vi på kraftigt sänkt tak och mer auktionering. Men under den pågående handelsperioden kan vi inte ändra på spelreglerna. Det skulle strida mot EU:s grundläggande principer, säger Andreas Carlgren.