Svensk ekonomi är på väg att bromsa in. Samtidigt är inflationstrycket lågt, enligt Riksbanken. Det är skälet till sänkningen av styrräntan från 2,00 till 1,75 procent.

Den nya prognosen pekar dessutom på ytterligare sänkningar nästa år. De flesta bedömare förväntar sig att styrräntan ska ner till cirka 1 procent mot slutet av 2012.

Men sänkt styrränta betyder inte automatiskt sänkt boränta. Inte längre. Sedan i somras har styrräntan legat still på 2,00 procent. Trots det har tremånaders boräntor stigit uppemot 0,60 procentenheter.

Bankerna hänvisar till behovet av ökade marginaler eftersom de ska leva upp till tuffare kapitalkrav. Dess- utom har de blivit dyrare att låna på finansmarknaden. Bankernas kritiker menar att ökade marginaler betyder ökade vinster. Och det är de här miljardvinsterna som betalas av bankernas bolånekunder.

Tidigare, när det varit lugnare på marknaderna, har sänkt styrränta med 0,25 procentenheter oftast inneburit en lika stor sänkning av tremånadersräntan.

I går var det ingen bank som utlovade att sänka sina boräntor i samma omfattning som styrräntan. SBAB gick som enda bank ut och meddelade man sänker sin tremånaders ränta med cirka 0,05 procentenheter. De flesta bankerna ville avvakta och se hur marknadsräntorna rörde sig. Däremot var en del politiker ute med synpunkter.

Moderaten Anna Kinberg Batra, ordförande i riksdagens finansutskott, uppmanade alla att ställa krav på sina banker så att räntesänkningen kommer bolånekunderna till del.

–Det finns uppgifter om att marginalerna på bolån har mer än fördubblats, säger Kinberg Batra till TT, som tycker att bankernas försvar för att öka marginalerna är ihåligt.

På pressträffen duckade riksbankschef Stefan Ingves kring frågor om detta.

–Det är för tidigt att uttala sig om den sammanlagda effekten av sänkningen.

Han pekade på att ”världen är mer oförutsägbar och det får vi acceptera”. Det finns inte längre ett rakt samband mellan en styrräntesänkning och en sänkning av bolånen.

–Vi ser inte bara på effekten för boräntorna utan tar hänsyn till den allmänna räntenivån i samhället, sade Stefan Ingves.

Om två veckor kommer protokollet från räntemötet, då kan man mer i detalj se hur de sex direktionsmedlemmarna resonerade kring styrräntans möjlighet att styra rörliga boräntor. Stefan Ingves vill inte säga mer än så.

Han menade också att det ”i dagsläget” inte fanns utrymme eller behov för ytterligare penningpolitiska åtgärder. En del bedömare hade väntat sig att Riksbanken, liksom en del andra centralbanker, skulle underlätta finansmarknadens funktionssätt genom att förse marknaden med lån till låga räntor. Men sådana åtgärder var inte aktuella den här gången.

Stefan Ingves var ”inte speciellt oroad av höjda interbankräntor”. Han menade att marknaden ändå fungerar förhållandevis väl i Sverige. Man får räkna med att ”det ibland går upp och ibland ner”.

Två av direktionsledamöterna – Karolina Ekholm och Lars EO Svensson – reserverade sig mot både räntesänkningen och ränteprognosen. De vill sänka mer, till 1,50 procent, och ha en lägre prognos för de närmaste åren.

Vid årsskiftet avgår två av de som sitter i direktionen (Lars Nyberg och Svante Öberg). Två nya träder till (Kerstin af Jochnick och Per Jansson). Hur de kommer att rösta vid nästa års första räntemöte i februari är skrivet i stjärnorna.

Tills dess kan också verklig- heten ha utvecklats så att nuvarande ränteprognos kommit närmare marknadens prognos. För så gott som alla utanför Riksbanken tror på fortsatta sänkningar.

Fortsatta sänkningar av styrräntan kommer att pressa ner tremånadersräntorna. Frågan är bara i vilken omfattning.