• Varför ska staten gå in i med pengar i bankerna?

Det är fortfarande finanskris även om det är lätt att glömma när lågkonjunkturen får den mesta uppmärksamheten. Finanskrisen betyder att svenska företag har svårt att få lån utomlands. Företag med goda bankförbindelser lånar då av de stora svenska bankerna.

Det innebär problem för företag som inte har goda förbindelser. Efterfrågan på lån är stor. Bankerna kan bara låna ut en viss mängd pengar i förhållande till sitt eget kapital.

Därför blir banker tvungna att öka sitt kapital. Det sker normalt genom en nyemission, det vill säga att bankens ägare går in med nytt kapital eller att nytt kapital införskaffas på marknaden.

Men finanskrisen gör det osäkert om marknaden kan förse bankerna med tillräckligt kapital. Därför lovar regeringen att ställa upp med pengar om det skulle behövas.

• Blir staten storägare i de svenska bankerna?

Det vet vi inte. I USA, Storbritannien, Frankrike, Holland, Tyskland och många andra länder har finanskrisen tvingat staten att gå in. Inte för att alla blivit socialister utan för att det är enda sättet att få finansmarknaden att fungera.

• Staten lovar att ställa upp med 50 miljarder kronor. Räcker det?

Det vet ingen. Men om inte marknaden kan garantera företag och hushåll kapital så att samhällsekonomin fungerar måste staten göra det. Även om det är en borgerlig regering som absolut inte har nationalisering av bankerna på sitt program.

• Hur stora risker är det att gå in med pengar till bankerna?

Det sker på marknadsmässiga villkor betonar regeringen. Dessutom utlovas stopp för bonusar och andra höga ersättningar.

• Är det en bra affär för staten?

Det kan vara en bra affär om aktierna stiger när finanskrisen är över. Men främst är det en nödvändighet för staten. Bankerna bryr sig endast om sin egen affärsverksamhet. Regeringen måste ta ett större samhällsansvar. De måste se till att finanssystemet fungerar annars blir problemen oerhört mycket större.

• Var kommer de erbjudna 50 miljarderna ifrån?

De kommer från den stabilitetsfond som inrättades i höstas. Men den fonden är i praktiken tom eftersom ingen bank har börjat betala in pengar till fonden. I praktiken får Riksgälden låna upp pengarna. Svenska skattebetalare står för risken.