Riskkapitalbolag i flera fall tjänat miljardbelopp vid försäljningar av företag inom vård, skola och omsorg. Eftersom affärerna ofta sker via fonder baserade i skatteparadis betalar de ingen reavinstskatt i Sverige. Men även i de företag som köps upp stryps betalningarna till statskassan.

— Vid riskkapitalförvärv minskas den betalda skatten rejält hos den förvärvade koncernen. Det är inte ovanligt att ingen skatt alls betalas, säger Börje Noring, skatterevisor på Skatteverket. Skatteverket har gjort en översiktlig studie av de bolag som köpts upp av några riskkapitalbolag de senaste åren.

— Studien visade att 23 av 25 av de bolag som köptes upp inte betalade skatt efter att de blivit uppköpta, säger Börje Noring.

Alla de granskade bolagen är inte aktiva inom välfärdssektorn men exakt samma modell för att minska skatten används även i denna nya lukraktiva sektor. Ett exempel är Ambea, ägare till svenska Carema. I samband med att Triton och KKR förra våren köpte företaget tog Ambea upp lån på sammanlagt 8 miljarder kronor, enligt årsredovisningen hos Bolagsverket. Av dessa består 4,1 miljarder kronor av ett lån från Triton och KKR. Räntan på lånet, som löper i 30 år, är 12 procent. Det betyder en räntekostnad på nästan 500 miljoner kronor om året. Tillsammans med räntan på andra lån utraderar det Ambeas vinst och betyder att skatten med stor sannolikhet går mot noll. Tolv procent kan jämföras med räntan på Ambeas banklån som är under 5 procent. Räntan betalas inte kontant utan läggs på skulden som därmed ökar varje år. Bolaget redovisar ändå räntan som en kostnad.

— Tillsammans med räntebetalningarna på de externa lånen blir belastningen på den köpta koncernen så stor att den taxerade inkomsten hos de förvärvade bolagen normalt sett uteblir, säger Börje Noring.

Flera av de andra riskkapitalägda vårdkoncernerna använder samma metod. I Capio finns ett lån från ägarna Nordic Capital och Apax på 3,8 miljarder kronor med en ränta på 13 procent. I Attendo har ägarna med IK Investment Partners lånat ut 2,6 miljarder till 15 procents ränta. Tillsammans har de båda koncernerna under 2008 och 2009 gjort ett rörelseresultat på 2,4 miljarder men redovisar en samlad skattekostnad som till och med är positiv med 18 miljoner, det vill säga bolagen har fått tillbaka på skatten. (se faktaruta).

Det normala när riskkapitalbolagen tar över företagen är att bilda holdingbolag i Sverige som uppträder som köpare till bolagen som förvärvas. De så kallade toppbolagen, som äger holdingbolagen har ofta sin hemvist på Jersey eller i andra länder med liknande skatteregler. I fallen Attendo och Capio ligger ägarbolagen i Luxemburg.

Att ägarna använder sig av lån via utländska ägarbolag beror på att kostnaden för räntorna kan dras av i Sverige, medan ränteinkomsterna inte beskattas utomlands.

Riskkapitalbolagens metoder är fullt lagliga. Däremot har Skatteverket i ett antal beslut slagit ned på att räntorna på internlånen satts alltför högt, ofta mellan 12 och 16 procent, vilket myndigheten anser inte är marknadsmässigt. Både Capio och Attendo har upptaxerats och processer pågår.

— Många länder har lagstiftning för att begränsa de minskade skatteinbetalningarna av den här typen av affärer. Som exempel kan nämnas Danmark, England, Tyskland och Holland. Sverige saknar lagstiftning som hindrar de här metoderna just nu, säger Börje Noring.

Regeringen tillsatte i början av året en kommitté som ska se över företagsbeskattningen, bland annat frågan om ränteavdrag.

Marie Reinius, vd på Svenska Riskkapitalföreningen, försvarar riskkapitalbolagens skatteplanering.

— Det här är en modell som alla företag använder sig av. Det är inte specifikt för riskkapitalbolag, säger Marie Reinius.

— Men pengarna försvinner inte. De skattas i de länder där ägarna finns, säger Marie Reinius.

Men det sker i andra länder än Sverige, ofta på Jersey eller Guernsey. Hur ser du på det?

— Pengarna försvinner ur Sverige men det beror på dubbelbeskattningsproblematiken. Risken för dubbelbeskattning i Sverige gör att utländska investerare i svenska riskkapitalfonder kräver att förvaltningen av fonderna måste ske i skattetransparanta länder utanför som till exempel Jersey eller Guernsey, säger Marie Reinius.